Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orddövhet ... - Ordjur - Ordklasser - Ordlek - Ordlista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1363
Ordinata—Ordlista
1364
Ordjur. Ost-or.
Ordina’ta (lat., tillordnad), se
Koordinatsystem.
Ordinatio’n (lat. or dina’tio,
förordnande). 1. Av läkare given
föreskrift. — 2. Prästvigning.
Person, som prästviges, kallas
ordin a’nd. — Ordin e’ra,
förordna, föreskriva (läkemedel) ;
inviga till präst.
O’rding, Johannes, f. 1869,
norsk liberal teolog, prof, i
dogmatik 1906. O: s utnämning
framkallade en våldsam opposition
bland de gammaltroende och ledde
till upprättande av
Menighets-fakulteten (se d. o.).
Ordinä’r (fr. ordinaire),
vanlig, medelmåttig, medel-.
Ordinär stråle, se
Dubbel-brytning.
Ordjur, Tyrogly’phidae, en
fam. mycket små, vita 1. ljusröda,
glänsande, glatta K v a 1 s t e r.
O. leva på allehanda ämnen ur
växt- och djurriket. Larverna
spridas under ett
utvecklingsstadium, då de ss.
”vandringslarver” sitta fasthakade på
kringflygande insekter. Allmänna äro
bl. a. det 0,4 (honan 0,7) mm.
långa m j ö 1 o r e t, Tyrogly’phus
fari’nae, som lever i mjöl m. fl.
torkade växtämnen, o s t o r e t,
Tyroglyphus si’ro, som är spec.
vanlig på ost och av denna bildar
ett mjöllikt stoft, samt det 0,5
mm. långa h u s o r e t,
Glycy’pha-gus dome’ sticus, som kan
uppträda massvis i möbelstoppningar,
på socker, sylt m. m. — O. äro
svåra att utrota. Det infekterade
ämnets förstörande 1. tvättning
med såpvatten är stundom
effektivt.
Ordklasser, de grupper, i vilka
ett språks ord från vissa
synpunkter kunna indelas: substantiv,
adjektiv, verb, pronomen, räkneord,
adverb, konjunktion och
preposi-tion (jfr No men och
Partikel). Dessa O. kunna dock ej
särskiljas ss. varandra helt
uteslutande avdelningar inom ett
enhetligt system, ej heller får man vid
indelningen anlägga blott en enda
synpunkt utan måste
uppmärksamma såväl ordets betydelse och
form som dess funktion i satsen.
Varje O. omfattar då främst en
typisk grupp av ord, som uppvisa
en viss ordinarie förening av tre
kännetecken, ett från vart och ett
av de nämnda områdena. Ett
typiskt verb t. ex. betecknar en
handling, har ett visst slags
böjning och tjänstgör som predikat.
Men vid sidan om dessa typiska
ord inom varje O. finnas sådana,
som blott delvis äga gemensamhet
med dem. Så kan ett verb 1. ett
substantiv, med bevarande i
övrigt av sina resp, kännetecken,
ange egenskap (gulna-, han är en
åsna), ett adjektiv kan ange
person och böjas som substantiv
(bekant), ett adverb kan få
adjektivets funktion (han är uppe) 1.
anta dess böjning (lagoma skor).
En O. kan därför blott bli en
allmänföreställning med relativt
fast kärna men oklara konturer.
Ordlek, begagnande av samma
1. liknande ord 1. uttryck i dubbel
betydelse för att därigenom
åstadkomma en komisk effekt (t. ex.
jag har ingen klocka men en
knapp, som är ur).
Ordlista, förteckning över ord,
som ingå i ett språk, en dialekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
