Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordnar - Ordning - Ordningsmannaämbetet - Ordningsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1373
Ordning—Ordningsmål
1374
ser ytterst vanliga, insignierna
bäras nära nog i vardagslag, och
Hederslegionen medför för sina
innehavare betydande sociala
fördelar. De engelska O. däremot
utdelas ej blott som vedermäle för
medborgerliga förtjänster utan
även med hänsyn till börd, och de
bäras ytterst sällan. — Ät
utlänningar utdelas O. i de flesta
länder med en viss generositet,
särskilt vid furstebesök och andra
utomordentliga officiella
relationer, men även ss. erkänsla för
gjorda tjänster. — O. kunna
indelas i s. k. stora ordnar, som
huvudsaki. tilldelas furstar och
statsöverhuvuden samt
understundom innehavare av rikets
allra högsta ämbeten, och
förtjänstordnar, som utdelas för
ämbetsmanna- och andra
medborgerliga förtjänster i allm. Till
förstnämnda gruppen räknas t. ex.
Serafimerorden,
Strumpebands-orden, Elefantorden. I vissa
länder, t. ex. Frankrike och Norge,
utdelas O. även åt kvinnor. Även
särskilda damordnar finnas. Vissa
O. äro krigsdekorationer (se d.
o.), t. ex. preussiska Järnkorset.
Mera kända utländska riddarordnar,
med instiftelseår inom parentes.
Baden: Zähringer Löwenorden (fig.
24) (1812). — Bayern: St.
Hubertus-orden (1444), Bayerns förnämsta 0.;
St. Georgsorden (1729); Kronorden
(1808). —■ Belgien: Leopoldsorden
(fig. 25) (1832). — Danmark:
Elefantorden (fig. 26) (1464, förnyade statuter
1693), Danmarks förnämsta O.;
Dane-brogsorden (fig. 27), stiftad 1671 i
anknytning till sägnen om
Danebro-gen. —• England: se Storbritannien. —
Finland: Vita rosen (fig. 28) (1919);
Frihetskorset (1918), utdelades 1
samband med frihetskampen. -—• Frankrike:
Hederslegionen (fig. 29) (1802),
Frankrikes enda egentliga O.; Palmes
acadé-miques (1808 och 1850) (innehavare
benämnas officier d’académie 1. högre
graden officier de 1’instruction
publi-que). Före revolutionen funnos bl. a.
Mikaelsorden (1469), som sammanslogs
med Helgeandsorden (1578), och Ludvig
den heliges orden (1693). — Italien:
De förut av Savojen-Sardinlens härskare
utdelade Annunziataorden (omkr. 1360),
Italiens förnämsta O., samt S:t
Mauri-tius- och Lazarusorden (fig. 30), bildad
av två gamla O., som sammanslogos
1816; Kronorden (1868). —
Nederländerna: Lejonorden (1815);
Oranien-Nassau-orden (fig. 31) (1892). — Norge: S:t
Olavsorden (fig. 32) (1847); Den norske
Löve (1904), avsedd att motsvara
svenska Serafimerorden, har sedan 1904
ej utdelats. — Polen: Vita örn (enl.
sägen 1326, förnyad 1705 och 1921) (jfr
Ryssland); Polonia Restituta (1921).
— Preussen: Svarta örns orden (fig.
33) (1701), var Preussens förnämsta O.;
Röda örns orden (1705); Pour le mérite
(1740); Kronorden (1861); Järnkorset
(fig. 34) (1813). — Ryssland (De
socialistiska sovjetrepublikernas union):
Röda flaggans orden (1919). Före 1917
års revolution var S:t Andreasorden
(1698) Rysslands högsta O.; vid. märkas
S:t Aleksandr-Nevskijorden (1725); Vita
örns orden (enl. sägen 1326), urspr.
polsk (se ovan Polen); S:ta Annaeorden
(1735). — Spanien: Gyllene skinnets
orden (fig. 37) (1429) (jfr nedan
Österrike); Karl III:s orden (1771); Isabella
den katolskas orden (fig. 35) (1815).
— Storbritannien: Strumpebandsorden
(fig. 36) (omkr. 1350), Englands
förnämsta O.; Bathorden (1399); den
skotska Tistelorden (1687); den
irländska S:t Patriks orden (1783); Order
of British Empire (1917), för Brittiska
riket. — Tjecko-Slovakiet: Vita lejonets
orden (1922), tilldelas blott utlänningar.
— Ungern: S:t Stefansorden (1764). —
Österrike: Gyllene skinnets orden (fig.
37) ansågs som den förnämsta av alla
O., även spansk (se ovan).
Ordning. 1. Se Stjärnor.
— 2. Se Systematik.
Ordningsmannaämbetet, ett
1718 på Görtz’ initiativ
inrättat ämbetsverk, som vid
landsstatens sida övervakade vissa
sidor av förvaltningen och
skatte-indrivningen. Det avskaffades
efter Karl XII:s död.
Ordningsmål, i motsats till
domstolsmål, i T. F. benämning
på sådana tryckfrihetsmål, som
röra åsidosättande av
kontrollföreskrifter om tryckerier och
bokhandel. I O. har
justitieministern makt att pliktfälla den
brottslige. Besvär häröver få
anföras hos Högsta domstolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
