Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ormonde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1405
Ormonde—Ormstunga
1406
torde ha berott på dess sätt att
hastigt uppträda och försvinna
samt på den hemlighetsfulla
verkan av ormgiftet. Ormens
slingrande, ”rinnande”, rörelser ha på
åtskilliga håll väckt associationer
till vatten och därigenom till
jordens fruktbarhet. O. med denna
innebörd förekommer sålunda i
regnfattiga trakter, bl. a. i
Mexiko. Flerstädes har ormen
även ansetts utrustad med
förmåga att bringa människor
fruktsamhet. I Grekland höllos vid
läkedomsguden Asklepios’ (jfr d.
o. och Kopparormen)
tempel tama ormar, som förmedlade
gudomligt inflytande till
patienterna. I nordisk folktro synes
ormen, spec. snoken, ha ställts i
samband med den underjordiska
världen, ”vättarnas” och de dödas
sfär, och troddes vid god
behandling medföra lycka och trevnad,
”tomtormen”. Utsättandet av
mjölk ät denna representerar
alltså en verklig O. Brukligt var
också att stänga in en orm i
fähuströskeln för att hindra ”ont” att
tränga in. Ormfett, ormdekokt
o. s. v. ansågs vara botande 1.
undergörande. Sagofantasin rör sig
gärna med undergörande ormar,
”vitormen”, ”ormstenen” o. s. v.
Ormonde [å’mond], se B uti er.
Ormrot, se Polygonum.
Ormslå 1. kopparorm,
A’nguis fra’gilis, en art ormlika,
vivipara Ödlor. Extremiteter
Ormslå. Längd upp till 54 cm., varav
svansen c:a 33 cm.
En art ormstjärnor,
saknas. Ryggen är vanl. grå-,
stundom rödbrun med mörka
längsstrimmor, buken grå 1. svart.
Europa, v. Asien; i Sverige
norrut till s. Lappland, i skogstrakter.
O. lever av mask och sniglar. —
Närbesläktad är den
nordamerikanska glasslån, Ophisqu’rus
ventra’lis. Längd c:a 80 cm.
Ormsländor, Raphidioi’dea, en
underord. Nätvingar. Första
mellankroppsleden är halslikt
förlängd, rörlig. Allmännast är den
c:a 10 mm. långa, svartbruna
Raphi’dia ophio’psis, vars larver
leva av barkborrlarver m. m. och
därigenom äro nyttiga.
Ormspott, se S t r i t a r.
Ormstjärnor, Ophiuroi’dea, en
ordn. sjöst järnlika T a g g
hudi n g a r. Kroppen är rund,
skiv-lik, armarna smala (hos vissa O.
starkt förgrenade) samt förete
ormlika, slingrande rörelser.
Många O. finnas vid svenska
västkusten.
Ormstork 1. serie’ m a,
Ca-ria’ma crista/ta, en art
sydamerikanska Vadare med tofslikt
upprättstående pannfjädrar, lång
stjärt och mycket höga ben.
Fjäderdräkten är grå med smala,
tvärgående sicksackstrimmor.
Längd c:a80 cm. Lever på
slättland; livnär sig av insekter,
ödlor, ormar m. m.; häckar i träd.
Ormstunga, se G u n n 1 a u g
Ormstunga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
