Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ostinato ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1467
Ostmark—Ostraka
1468
—Gävle järnväg, så att alltså
hela linjen Uppsala—Gävle—
Härnösand liksom fortsättningen
till Sollefteå framdeles skall
kunna helt överföras i statens ägo.
O’stmark. 1. Det av Karl den
store upprättade markgrevskap,
varur Österrike framgått. — 2.
Till 1918 benämning på de ö.
gränsprovinserna i Preussen,
vilkas befolkning jämte tyskar
övervägande utgjordes av polacker.
Till O. räknades Väst-Preussen
och Posen, vilka Tyskland genom
freden i Versailles måste avträda,
samt det sedermera delade
Ober-Schlesien.
Ostmask, se S v ä n g f 1 u g o r.
Ost-or, se O r d j u r.
Ostpreussare [-pråjsare],
halv-blodshäst från Ost-Preussen, en av
Europas förnämsta ädla
hästraser, utgången från det 1732
grundlagda kronostuteriet
Tra-kehnen. Sedan dess ha dels
orientaliska, dels engelska hingstar
använts till rasens förädling. O., som
även spelat en icke obetydlig roll
i svensk hästavel, lämpar sig såväl
för rid- som körbruk. Den är en
torr och välformad, lätt häst med
eleganta, låga, vägvinnande
rörelser och är en uthållig
kavallerihäst men måhända ej tillräckligt
grov och lugn för användning
inom jordbruket.
O’st-Preussen [-prå’jsen],
provins i Preussen, Tyskland, vid
Östersjön mellan nedre Njemen
och Weichsel med Nogat. 38,600
kvkm. 2,275,000 inv., därav
100,000 litauer och 150,000
masu-rer. O. gränsar till Danzig och
Polen, som i v. genom ”polska
korridoren” skiljer O. från övriga
Tyskland, samt Litauen. O. hör
till det nordtyska låglandet och
genomdras av Baltiska
lanthöj-den. Jordbruk och boskapsskötsel
(särskilt hästar) äro
huvudnä
ringar. Skogsbruk och
livsmedelsindustri äro även av vikt; en
säregen näringsgren är insamlingen
av bärnsten vid kusten.
Huvudstad Königsberg. — Om O: s äldsta
historia se Preussen. O. utom
Ermeland (se d. o.) motsvarar det
1525 bildade hertigdömet
Preussen (jfr Albrekt 2). Det stod
under polsk överhöghet och ärvdes
1618 av hohenzollrarna i
Branden-burg, som i samband med Karl X
Gustavs polska krig förvärvade
suveränitet över O. 1701
upphöjdes O. till konungarike (se
Preussen). — O. var under
världskrigets första skede
skådeplats för betydande operationer.
Mot O. framryckte från ö. l:a
ryska armén v. Rennenkampf och
från s. 2: a armén Samsonov, vilka
efter vissa framgångar besegrades
i slagen vid Tannenberg (se
d. o.) och Masuriska
sjöarna (se d. o.) sept. 1914. Nya
ryska stridskrafter, som trängt in
i O. okt. s. å., fördrevos genom
vinterslaget i Masurien
(se Masurien) febr. 1915. —
Genom freden i Versailles
förlorade O. mindre delar av det gamla
området (Memel m. m.); ett stort
område, som ställdes under
folkomröstning för anslutning till
Tyskland 1. Polen, uttalade sig
1920 nästan enhälligt för
Tyskland. I O. ingår sedan 1919 den
del av Väst-Preussen, som
Preussen fick behålla i Versaillesfreden.
Ostracoda, se M u s s e 1
-kräftor.
O’straka (grek., plur. av
o’stra-kon), lerskärvor, användes under
antiken ofta till kortare
meddelanden, brev, kvittenser,
röstsedlar (se Ostrakism). Sådana
O., vanl. med grekisk text, ha
hittats i Egypten och bjuda ett
oskattbart material för
språk-och kulturhistorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
