Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paionios ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1523
Paladiner—Palatal
1524
Palaeostraca. En art Limulus. T. v.
översidan. — T. h. Undersidan.
tjeck.). 1861 led. av österrikiska
lierrehuset och 1863 tjeckernas
ledare i böhmiska lantdagen.
Paladi’ner (fr. paladins, av
Pala’tium, se Rom), dels de tolv
riddare, som bildade Karl den
stores livvakt, dels Arturs
följeslagare (se Artursagorna).
Jfr P a 1 a t i n.
Palaeoma’stodon, ett släkte
fossila Elefantdjur (se d.
o. sp. 847), som levde under
oligo-cen tid i Egypten. I överkäken
var andra framtanden betlik, i
den starkt förlängda underkäken
platt, skovellik. En rätt lång
snabel var utbildad. Kroppens
höjd c:a 2 m.
Palaeo’straca, en underklass
L e d d j u r. Kroppen består av en
framkropp och en segmenterad
bakkropp, som i spetsen bär en
ändtagg. På framkroppens
översida sitta ett par sammansatta
sidoögon och mediala punktögon.
P. härstamma trol. från
trilobit-lika stamformer och bilda en
ut-vecklingsserie, som leder över till
spindeldjuren (Limulus-teorin).
— De enda nu levande P. äro m o
-luck kräftorna, Li’mulus
(ordn. Xiphosu’ra), hos vilka
framkroppens skal är
halvcirkel-formigt med två bakåt utlöpande
hörn, som omfatta den sexkan-
tiga, på sidorna taggförsedda
bakkroppen. De flesta
fram-kroppsbenen bära saxklor.
Mo-luckkräftorna leva i varma hav.
Längd intill c:a 60 cm. — Till
ordn. Giganto’straca höra fossila,
paleozoiska, skorpionliknande P.
En del nådde 1,5—2 m:s längd.
Framkroppen var relativt liten,
bakkroppen långsträckt. De
ba-kersta framkroppsbenen buro
breda, årbladslika leder i spetsen.
Palaiologos, grek., ”följande
den gamla (= grekisk-ortodoxa)
läran”, binamn på flera
östromerska kej sare av en ätt, som
därför kallades palaiolo’ ger na.
Den regerade 1261—1453.
Palais [-lä’], fr., se Palats.
Palame’des, grekisk hjälte
under Trojanska kriget, berömd för
sin uppfinningsrikedom.
Palame’des, An t ho n i e, f.
1601, d. 1673, holländsk målare,
verksam i Delft, målade
företrädesvis fint utpenslade scener ur
det galanta sällskapslivet.
Palander af Vega, Louis,
f. 1842, d. 1920, ishavsfarare,
amiral. Efter sjöofficersexamen
1864 och någon tids tjänst i
handelsflottan deltog P. i A. E.
Nordenskiölds expedition till
Spetsbergen 1868. Sin berömmelse vann
P. som befälhavare på ”Vega”
(1878—80), varvid han som
Nordenskiölds närmaste man nitiskt
bidrog till att genomföra
nordostpassagen (se
Polarexpeditioner). P. adlades 1880. Han
var 1901—05 sjöminister.
Palankin [-ki’n] (fr. och eng.
palanquin, av sanskr. parjanka,
vilobädd), se Bärstol.
Pala’sch, ry., se Svärd.
Palata’1 (av lat. pala’tum,
gom, gomtak), ljud, vid vars
bildande tungan artikulerar mot
hårda gommen. Termen nyttjas
både om konsonanter, spec. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
