Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palatin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1527
Paleoklimatologi—Paleontologi
1528
Modern P., representerad t. ex. av
de senare decenniernas
ryktbaraste paleograf, L. T r a u b e,
sätter sig självständiga kultur- och
litteraturhistoriska mål före.
Särskilt för utvecklande av
kännedomen om äldre tiders litterära och
kulturella centra, klosterskolor,
skriptorier m. m., har P. stor
betydelse. Den vetenskapliga P.
uppstod i Frankrike, och dess förste
store företrädare var Ma b il lon.
Flera institut ha grundats för
studiet av P. (främst den 1821
stiftade École des chartes i Paris).
Berömda paleografer ha i senare
tid varit italienaren S. M a f f e i,
som särskilt påpekade
skriftarternas inre samhörighet,
fransmännen Silvestre och D e 1 i s 1 e,
tyskarna Kopp och W a 11 e n
-b a c h samt engelsmannen
West-w o o d m. fl. Genom moderna
fotografiska
handskriftreproduktioner har P:s utveckling i hög
grad främjats. Se vid. Skrift.
Paleoklimatologi’ (av grek.
palaio’s, forntida, och
klimato-logi), vetenskapen om forna tiders
klimat, grundar sig på
kännedomen om den fossila växt- och
djurvärlden, om paleogeografin och
om bergarterna. Bevis för
forntida klimatförändringar äro bl. a.
förekomsten av tilliter (se d. o.)
o. a. glaciala bildningar, laterit
(en tropisk vittringsprodukt),
saltlager o. a. arida bildningar i
helt andra trakter än dem, i vilka
de bildas i våra dagar.
Paleoli’tiska tiden (av grek.
palaio’s, forntida, och li’tos,
sten), äldre stenåldern (se d. o.).
Paléologue [-lå’gg], Maurice,
f. 1859, fransk diplomat och
författare, minister i Sofia 1907-—■
12, ambassadör i Petersburg 1914
—17, generalsekreterare i
utrikesdepartementet 1920. P. har
skildrat sin händelserika mission
i Ryssland i memoarverket La
Russie des tsars pendant la
gr ande guerre (3 bd, 1921—22),
utgivit historiska arbeten
(Ro-mantisme et diplomatie, 1924, sv.
övers. 1925), konsthistoriska
studier m. m.
Paleontolo’g, vetenskapsman,
som ägnar sig åt paleontologi.
Paleontologi’ (av grek,
pa-laio’s, forntida, on, väsen, och
lo’-gos, lära), vetenskapen om fossila
växter och djur, d. v. s. gångna
geologiska perioders växt- och
djurvärld (jfr Fossil). Genom
jämförande studier av nu levande
organismer och fossil kunna
utdöda djur och växter ofta helt
rekonstrueras. Som vetenskap är
P. relativt ny. Äldre
uppfattningar av fossilen ss. ”naturens lek”,
kvarlevor efter syndafloden e. d.
vederlädes av Cuvier m. fl. Den
moderna växtpaleontologins
grundare var Adolphe Brongniart.
Efter Darwin är
utvecklingsläran härskande inom P., vilken
också lämnat viktiga
sannolik-hetsbevis för utvecklingsläran
(jfr d. o.) och blivit av stor vikt
för fylogenin och systematiken.
Genom ledfossilen bidrar P. även
till den historiska geologin.
Studiet av de fossila arternas
utbredning ger vid. upplysningar om
fördelningen av land och hav i äldre
tider (paleogeografi, se d.
o.) samt om klimatiska
(paleoklimatologi, se d. o.) och
växt- och djurgeografiska
förändringar under gångna geologiska
perioder (t. ex. om värmeälskande
växtvärld på Spetsbergen och
Grönland m. fl. arktiska länder
ännu under tertiärperioden). P a
-leobiologi’n söker utreda de
fossila organismernas
levnadssätt. Av fossila djur äro mer än
100,000 arter kända, vilket dock
måste vara en bråkdel av dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
