- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VIII. Meusnier-Park /
1555-1556

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmcrantz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1555

Palmett

1556

Lord Palmerston. Litografi av Collette.

P. invaldes ss. tory i underhuset
1807, blev s. å. amiralitetslord
och var 1809—28 krigsminister i
olika torymini stärer. Liksom sin
läromästare, Canning, bröt han
med torypartiet och blev whig.
1830 blev P. utrikesminister och
var sedan under ett 30-tal år den
engelska utrikespolitikens ledare
(utom 1834—35, 1841—46 och
1851-—55). 1853—55 var han
inrikesminister, 1855—58 och från
1859 till sin död premiärminister.
P. understödde i allm. tidens
na-tionalitetsrörelser och
konstitutionella strävanden. Han ingrep
till förmån för det upproriska
Belgien och i de spanska och
portugisiska inbördesstriderna för de
regerande drottningarna gentemot
de reaktionära partierna samt
hävdade energiskt Turkiets
integritet gentemot den av Frankrike
understödde Mehemed Ali (se
Egypten sp. 760 f.). Efter
februarirevolutionen 1848 visade
P. öppet sin sympati för
frihetskämparna i Italien och Ungern.
Han motarbetade Rysslands
orientpolitik och verkade för
in

terventionen i Krimkriget (se d.
o.) samt stödde de italienska
en-hetssträvandena. I den
slesvig-holsteinska frågan sökte han
genom Londonavtalen 1850 och 1852
skapa ett modus vivendi, som
emellertid nedbröts genom
Dansktyska kriget 1863—64.

Palme’tt (fr. palmette, dim.
av palme, palm). 1. Ett ornament,
vars huvudbeståndsdel utgöres av
solfjäderformigt utbredda blad
men i övrigt visar mycket
varierande former. Dess ursprung är
omtvistat; enl. en åsikt är den en
stiliserad avbildning av ett
palmblad 1. en palmkrona, enl. en
annan utvecklad ur
lotusornamentet. Tidigast förekommer den i
Egypten, en särartad form
uppstår i Assyrien, och särskilt rikt
utbildas den i grekisk-romersk
och därav beroende konst (se ill.
till Ornamentik sp. 1407—
1410). P. sammansättas ofta med
varandra 1. andra ornament till
bård- och rankmönster, i vilka
ofta även tudelade P.,
halv-palmetter, förekomma. — 2.
Se S p a 1 j é.

Grekiskt palmettornament.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/8/0798.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free