Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pansarstickare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1591
Pant—Panteon
1592
ningstryck. Härigenom har P.
erhållit en fysikaliskt tänkbar form.
Jfr För sokratisk
filosofi sp. 961.
Pant, se Panträtt.
Pantaléon [paijtaleå’r)], ett av
Pantaleon Hebenstreit på 1690-t.
konstruerat hackbräde med två
resonansbottnar, som möjligen
givit uppslag till uppfinningen av
hammarklaveret. P. betecknade
senare hammarklaver med anslag
ovanifrån.
Pantalone [-lå’ne], en av de
stående figurerna i det italienska
folklustspelet. P., vilken
föreställde en girig köpman från
Venedig, som ständigt blev lurad
av sin familj, uppträdde alltid i
långa byxor (pantalonger). Se ill.
till Commedia dell’ ar te
sp. 1379.
Pantalonger (fr. pantalon.
av Pantalone, se d. o.), långbyxor.
Pa’nta rej, grek., se F ö r
-sokratisk filosofi sp. 959.
Pantbank, se
Pantlånerörelse.
Pantbrev, av pantägare
utfärdat intyg om pantavtalet och dess
närmare innehåll. Vid kronans
pantsättning av skatteräntor
användes förr jämväl benämningen
pantförskrivning.
Pantei’sm (av grek, pan, allt,
och teo’s, gud), term, som i
anknytning till engelsmannen
John Tolands verk Panteistiko’n
(1705) vunnit burskap ss.
beteckning för en filosofisk ståndpunkt,
vilken så starkt betonar
gudomens immanens 1. inneboende i
världsalltet, att dess upphöjdhet
däröver ss. en självständig
ska-parpersonlighet i teismens 1.
deismens anda förnekas.
Stoikernas uppfattning av Gud ss.
universums logos 1. världsförnuftet,
Giordano Brunos och Spinozas
lära om Gud ss. världsfödande
natur (natu’ra natu’rans) och
Hegels evolutionistiska panlogism
(se d. o.) äro alla varianter av P.
Panteli’sm (av grek, pan, allt,
och ete’lein, vilja), ståndpunkt,
vilken, ss. Schopenhauer, anser
viljan ss. tillvarons yttersta
grund.
Pantelleri’a, P an te 11 a’ r i a,
ö av vulkaniskt ursprung, s.v. om
Sicilien. Tillhör Italien.
Straffkoloni. 9,000 inv.
Pantelleri’t (efter ön
Pantelle-ria), porfyrisk gång- 1. ytbergart,
bestående av kvarts, anortoklas
(natronmikroklin) och egirin.
Pantelän, se L ä n sp. 958.
van Pa’nten [fann], C a s p a r,
d. 1630, holländsk arkitekt,
verksam i Sverige, där han är den
främste representanten för den
holländska senrenässansen, som
kommer bäst till uttryck i den av
P. uppförda ö. längan av
Stockholms gamla slott. Av hans övriga
verk märkas Gustavianum och
huvuddelen av det nuv. slottet i
Uppsala.
Pa’nteon (grek. pa’nteion,
alltigenom heligt, enl. äldre tydning:
helgat åt alla gudar; av pan, allt,
och teo’s, gud), benämning på ett
tempel i Rom, efter detta på P. i
Paris i samband med dess
förvandling till fransk
nationalhelge-dom, senare på sådana byggnader
i allm., där ett lands stora män
begravas 1. hedras genom monument.
I överförd bet. användes P. som
beteckning även för andra
minnesmärken över (en nations, en
vetenskaps etc.) stora personligheter;
även beteckning för ett lands (1.
en stads) samtliga gudar. — P. i
Rom, som urspr. synes ha varit
helgat åt de sju planeternas gudar
(Apollo, Diana, Mercurius, Venus
m. fl.), är ett kupoltäckt
rundtempel med rektangulär
kolonnförhall (se ill. till Byggnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
