Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papiljotter ... - Papper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1603
Pappenheimare—Papper
1604
Gottfried Heinrich, f.
1594, d. 1632, greve, fältherre.
Urspr. protestant, blev P. efter
att tidigt ha övergått till
katolicismen en av de främsta katolska
härförarna under Trettioåriga
kriget. Han utmärkte sig i slaget
vid Vita berget 1620 och spelade
sedan en framstående roll ss.
Tillys och Wallensteins närmaste
underbefälhavare, känd för
tapperhet men ock för självrådighet.
Vid Breitenfeld anförde han det
kejserliga rytteriet. Han ingrep
verksamt i slaget vid Lützen men
blev dödligt sårad.
Pa’ppenheimare, kyrassiär i
Pappenheims (se d. o.)
regemente. Uttrycket känna sina P.
(känna sitt folk) stammar från
Schillers ”Wallenstein”.
Papper (av ml ty. pappir, av
papyros, se d. o.) består av till en
viss grad sammanfiltade fibrer
och framställes genom att det i
vatten uppslammade
fibermaterialet, oftast tillika med vissa
tillsatser, uppfångas på en
metallduk, genom vilken vattnet får
avrinna, varefter det på duken
kvarvarande fiberskiktet
avpressas, torkas och ev. vidare
bearbetas. — Man anser att P. på detta
sätt framställdes i Kina omkr.
100 år f. Kr. Från Kina spred
sig pappersmakarkonsten
västerut. 751 tillverkades P. i
Samarkand av kinesiska krigsfångar.
Av araberna fördes
pappersmakarkonsten under 900- och
1000-t. till Spanien; till Italien
och Frankrike fördes den
antingen från Spanien 1. direkt från
Orienten med korsfarare. Det
första pappersbruket i Tyskland
lär ha börjat arbeta 1320. Efter
Trettioåriga kriget intogo
holländarna en ledande ställning inom
pappersmakeriet. I Sverige går
papperstillverkningen tillbaka till
början av 1500-t. Biskop Brask
skall ha låtit anlägga en
papperskvarn vid Linköping 1520. Från
1560-t. finnas uppgifter om ett
pappersbruk vid Norrström i
Sthlm. Sveriges äldsta, ännu
arbetande pappersbruk äro Klippan,
Lessebo, Grycksbo, Tumba och
Gransholm (se dessa ord). —
Pappersindustrin i vidsträckt
bemärkelse omfattar ej blott
framställningen av helfabrikatet P.
utan även av därför erforderligt
halvfabrikat, pappersmassa.
Den urspr. använda råvaran var
lump. Sedan
papperstillverkningen i början av 1800-t. genom
fullkomnandet av pappersmaskinen
blivit en storindustri, måste dock
försök göras att utvinna
fibermaterial för P. ur billigare och
mer rikligt förekommande
råvaror. Dessa resulterade i
uppfinningen av slipmassa samt
sulfit- och sulfatcellulosa,
huvudsaki. framställda ur norra
tempererade zonens barrträd, främst
granen (se Trämassa). Utom
Sverige tillverkas dessutom
pappersmassa av poppel 1. asp, av
espartogräset och av de vanliga
sädesslagens halm. Av växande
betydelse som råvara är även
förbrukat P. — Framställningen av
pappersmassa av lump bedrives
i vårt land uteslutande i samband
med papperstillverkningen.
Lumpen (företrädesvis av lin och
bomull) avdammas i härför
konstruerade apparater, sorteras med
hänsyn till ändamål efter fiberslag,
färg, renhet, styrka etc. i olika
lumpklasser, sönderskäres i
mindre stycken, bykes, d. v. s.
kokas under tryck med soda 1.
kalk, tvättas och söndermales
slutligen i holländare (se d. o.)
och blekes vanl. med
klorkalklös-ning. Det sålunda erhållna
halv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
