Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parapet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1631
Parasitflugor—Paray
1632
skåpet för P. — Veter. Om
ekto-parasiter se Ohyra och Skabb;
om inälvsmaskar jfr ovan. Mot
sugmaskar finnes intet särskilt
botemedel; band- och trådmaskar
i matsmältningsorganen
behandlas med maskmedel (se d. o.).
■—-2. Snyltgäst, person, som lever
på andra; i den grekiska
komedin stående person, som för en
bit mat åtar sig vilket uppdrag
som helst, hur förnedrande det
än kan vara.
Parasitflugor, Larvaevo’ridae,
en artrik fam. fluglika
Tvåvingar. De fullbildade leva
ofta av växtsafter, larverna av
ruttnande ämnen 1. parasitiskt i
insekter 1. däggdjur. Till P. höra
bl. a. guldflugor, kött-, ren-,
spy-och vindsfluga samt styng.
Parasitsnäckor,
Entoco’nchi-dae, en fam. Snäckor med
mask- 1. säcklik kropp och
rudimentär tarmkanal. P. leva
parasitiskt i tagghudingar. Vid
Skandinaviens västkust finnes en
herma-froditisk P., Entero’xenos
Öster-gre’ni, i Medelhavet en annan P.,
Entoco’ncha mira’bilis, vilka äro
tarmparasiter hos havsgurkor.
Parasitsteklar, Parasitica, en
underordn. vanl. små S t e k 1 a r,
vilkas larver i regel leva
parasitiskt på andra insekter. Äggen
läggas vanl. på 1. i värddjurets
kropp. P., som angripa
skadeinsekter, äro till stor nytta. Hos
äkta P., fam. Ichneumo’nidae,
bära honorna ofta ett långt
ägg-läggningsrör, nied vilket vissa
arter genomborra gallbildningar
1. trädbark för att nå sina offer.
-— Till P. höra bl. a. även
gall-steklar (se d. o.).
Parasoll (fr. parasol, mot
solen), solskärm. P. användes
redan av de gamla kulturfolken i
Orienten. I Frankrike fann man
på att göra P. nedfällbar och av
vattentätt tyg samt använda den
som regnskydd, paraply.
Parasollfjäril, se
Papilio-n i d a e.
Parasollmyror, se B 1 a d
-skärarmyror.
Paraställning (av grek, para’,
emot), de substituerade
atomernas ställning i par aföreningar (se
I s o m e r i sp. 1554).
Para’t (lat. para’tus), redo.
Paraty’fus (av grek, para’,
bredvid, och tyfus), se T y f o i d
-feber.
Parava’n (eng. paravane, av
grek, para’, bredvid, och eng.
vane, vinge), skyddsvep,
anordning, som skyddar fartyg mot
minexplosion. Den består vanl. av
på vardera sidan av fartyget
bogserade drakar 1. skärplan,
vilka medelst bogserlinor av
wire fästas till det bogserande
fartygets förstäv. Då
bogsertros-sen träffar en minas
förankrings-tross, avskäres denna, och
bogser-trossen bringar ut minan från
fartygssidan. P. tjänstgör sålunda
som ett slags minplog. P.
konstruerades för första gången
under världskriget. Genom
förbättrad konstruktion av
minförank-ringstrossen har dock P. mist i
värde. Den är dock f. n. i bruk
åtminstone på alla större
örlogsfar-tyg. — P. kan även bogseras
akterut och röjer då en minfri väg
för efterföljande fartyg. P. kan
bogseras med fart upp till
närmare 30 knop.
Paravent [-va’ij] (fr., mot
vinden), vindskärm;
avdelnings-skärm.
Paray [-rä’], Paul, f. 1886,
fransk musiker, tonsättare, 1921
biträdande ledare av, 1923
chefsdirigent för Lamoureuxorkestern
i Paris. P. har tonsatt bl. a.
kantaten Janitza, oratoriet Jeanne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
