Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pari ... - Paris, Frankrikes huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1637
Pari—Paris
1638
ofärgat horisontellt ljusband. —
P a r h e’ 1 i e r, b i s o 1 a r, ljusa
fläckar vid skärningen av en
par-helisk ring med stora 1. lilla halon.
Pa’ri, al p a’r i (ital.,
likaledes), med nominella värdet
överensstämmande kursvärde å
värdepapper och sedlar; betr,
växelkurser mellan olika
penningsystem på samma myntfot räknas
P. vid den kurs, som motsvarar de
metalliska huvudmyntens
inbördes värdeförhållande.
Pa’ria (av tamul. par ej er), eg.
en sydindisk stam, vilken ss.
stående utanför kastindelningen av
de kastindelade hinduerna
betraktas med ringaktning. I allm.
ut-göres den ej av de lägsta
befolkningselementen utan består av
jordbrukare, hantverkare o. d.
Ordet blev i Europa bekant
genom portugiserna och har där
kommit att användas om
underkuvade, lågt stående och
föraktade folkskikt i allm.
Paria’n (efter ön Paros), se
Porslin.
Parieta’1 (av lat. pa’ries,
vägg), hörande till kroppsväggen
1. en kroppsdels yttre
begränsning.
Parieta’les, växtordning,
tillhörande Dicotyledo’neae. Hos P.
är frukten vanl. bildad av 3
fruktblad och har 3 väggställda
(parie-tala) fröfästen. Hit höra bl. a.
fam. Begonia’ceae (se
Bego-nia), Bixa’ceae (se Bixa),
Ca-rica’ceae (se Melonträdet),
Cista’ceae (se C i s t u s och H e
-lianthemum), Dipterocarpa’-ceae, Flacourtia’ceae (se
Gyno-c a r d i a), Gutti’ferae,
Passiflo-ra’ceae (se Passiflora),
Ta-marica’ceae (se Tamarisk),
Thea’ceae (se Kamelia och
Te) och Viola’ceae (se Viola).
Parietalöga, se Hjärna sp.
802 och Kräldjur sp. 1448.
Pari’s [fr. utt. -ri’],
Frankrikes och dep. Seines huvudstad,
belägen på c:a 49° n. br. och 2° ö.
1. P. har ett centralt läge i
Paris-bäckenet (se Frankrike sp.
470) på ömse sidor om och på två
öar i Seine 365 km. från dess
mynning och nedanför bifloden Marnes
inflöde. Geografiska faktorer, ss.
Seinedalens vidgning, flodens
minskade lutning och förekomsten av
öar, som underlättat
flodövergången, ha bestämt stadens läge
och bidragit till dess utveckling.
1921 hade egentliga P. 2,906,000
inv. på en yta av 78 kvkm.
”Storstaden” har dock överskridit även
dep. Seines gränser och torde ha
Paris folkmängd.
Är 1,000-t. inv.
1789 ....... 524
1801 ....... 547
1817 ....... 713
1841 ....... 935
1872 ..... 1,851
1881 ..... 2,269
1891 ..... 2,447
1901 ..... 2,714
1911 ..... 2,888
1921 ..... 2,906
c:a 4,5 mill. inv. — P. är näst
London Europas största stad.
Dess lättillgängliga läge i en
gammal kulturbygd på den
europeiska kontinenten i förening med
Frankrikes politiska
maktställning har gjort P. till den
västerländska civilisationens kulturella
medelpunkt. Få andra städer
torde kunna uppvisa en så
kosmopolitisk befolkning och en så stark
resandeström som P. Sedan
Ludvig XIV:s tid har P. gjort skäl
för namnet ”smakens huvudstad”,
varifrån modets växlingar
bestämts och de nya strömningarna
inom litteraturen och spec.
konsten utgått. Som nöjesstad intar
P. en plats vida framför Europas
övriga huvudstäder. — Sin
särprägel i yttre avseende erhåller P.
framför allt av de berömda breda,
trädplanterade boulevarderna,
mängden av arkitektoniskt
enhetligt ordnade öppna platser och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
