Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pas-de-Calais ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Pasjto—Pass
24
Pa’sjto, se Iranska språk
sp. 1487.
Paske’vit j, Ivan F j od o r o ■
v i t j, greve av E r i v an, furste
av W a r s z a w a, f. 1782, d. 1856,
rysk generalfältmarskalk. P.
erövrade Erivan från turkarna i
kriget 1827—29. 1831 övertog han
efter Diebitj kampen mot det
upproriska Polen, efter vars kuvande
han blev dess överståthållare.
1849 ledde P. den ryska
interven-tionsarmén i Ungern.
Paskill [-ki’ll] (ital. pasquillo,
av Pasquino, namn på en bildstod
i Rom, på vilken smädeskrifter
brukade anbringas), smädeskrift,
nidskrift. — Paskill a’n t,
pa-skillförfattare.
Pasma, p a s m a n, viss mängd
hasplat bomullsgarn. P. har en
omkrets av 1% yards och är vanl.
avdelad i 7 bund å 80 trådar.
Trådlängden är följaktligen 840
yards = 767,8 m. — Korshasplat
garn har en 1. två pasmors längd.
Jfr Garn och Härva.
Pasquini [-ki’ni], Bern
ardo, f. 1637, d. 1710, italiensk
kompositör, skrev sonater och
oratorier samt vann stort rykte
ss. organist.
Pass (av lat. pa’ssus, steg). 1.
Trång väg genom eljest
otillgänglig terräng (särskilt bergstrakt).
Jfr Berg. — 2. Poliskonstapels
1. vaktsoldats
patrulleringsom-råde. — 3. Se J a k t sp. 25. — 4.
Se Gångarter sp. 185. — 5.
Se T r e p a s s.
Pass (fr. passeport, av mlat.
passa/re, passera, och lat. po’rtus,
hamn; eg. tillåtelse att passera
hamn), legitimationshandling för
resande. I Sverige, liksom i
flertalet andra länder, fanns i gamla
tider ett strängt genomfört
passtvång. Detta gällde icke blott vid
inresa från utrikes ort utan
jämväl vid färd inrikes orter emellan.
I början på 1600-t. bestämdes
t. o. m., att P. erfordrades för
erhållande av skjutshästar. Detta
passtvång upphävdes 1860. I
samband med världskriget
återinfördes passtvång vid resa utom egna
landets gränser. Enl. Kungl. kung,
om övervakande av utlänningar i
riket 11 dec. 1925 skall envar vara
försedd med P., för så vitt han ej
genom legitimationshandling 1. på
annat sätt styrker, att han är
svensk medborgare. Befriade från
skyldighet att medföra P. äro
bl. a. i vissa undantagsfall danska
och norska undersåtar samt
kvinna, som varit svensk
medborgare men genom äktenskap med
utlänning förlorat sitt svenska
medborgarskap utan att bli
medborgare i annat land. P. skall
innehålla uppgift om innehavarens
namn, födelsedag, födelseort, yrke,
nationalitet, hemort och
signalement. P. skall vara av svensk
myndighet påtecknat (viserat).
Behörig att visera är tjänsteman
i utrikesdepartementet 1. vid
svensk beskickning och vissa
svenska konsuler. Enl.
överenskommelse med vissa stater
erfordras ej visering för deras
undersåtar. Ankommer utlänning
till riket utan att vara försedd
med behörigt P., skall han
omedelbart avvisas. Betr. P. för
svensk undersåte att resa
utomlands gäller Kungl. kung. 20 okt.
1916 med delvis ändrad lydelse 3
april 1925. Av utrikesministern
utfärdas för sådan resa s. k.
diplomat- och kabinettspass (i allm.
endast för resor i offentligt
uppdrag). Andra behöriga
myndigheter för utfärdande av P. äro
förutom svensk beskickning och
vissa svenska konsuler, ö. Ä. i
Sthlm, länsstyrelse, magistrat,
poliskammare 1. stadsstyrelse i
stad, som icke är säte för
läns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
