Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Passim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Passim—Passionsspel
30
Passionsspel i Oberammergau. T. v. Korsfästelsen (1910). — T. h. Kristus
(Anton Lang), Jungfru Maria och Petrus (1922).
med saftiga, välsmakande
fröhyl-len. Flera arter odlas som
prydnadsväxter, ss. P. coeru’lea,
Kristi kors - 1.
passionsblomma, med blå blommor;
denna art odlas ofta i boningsrum.
Pa’ssim, lat., här och där.
Passio’n (av lat. pa/ssio,
lidande). 1. Lidande (spec. Kristi
lidande). — 2. Lidelse. Jfr
Känsla. — 3. P. 1. p as sion
s-musik, benämning på
musikaliska framställningar, som i
episkdramatisk form med anknytning
till påskveckans liturgi återge
passionshistorien (se d. o.). Inom
den protestantiska kyrkan
märkas bland tonsättare av P.
särskilt Schütz och J. S. Bach. —
4. Konstnärlig framställning av
passionshistorien, särskilt de
under renässansen vanliga
kopparstick- 1. träsnittsviterna, ss.
Dü-rers ”lilla” och ”stora” P. — Ofta
utbyttes framställningarna mot
symboler, föreställande de
verktyg, som användes vid Kristi
pinande och avlivande, p a s
-sionsverktygen 1. Kristi
pinor ed sk ap, d. v. s.
kolonnen (där Kristus gisslades), riset
och gisslet, svettduken,
törnekronan, korset, spikarna,
hammaren, röret med svampen och
lansen.
Passiona’to, ital., lidelsefullt.
Passione’rad (av passion, se
d. o. 2), lidelsefull.
Passioni’ster 1.
Passions-bröder, en av italienaren
P aolo della Croce (f. 1694,
d. 1775, kanoniserad 1867) 1725
grundad och 1741 stadfäst
prästkongregation av strängt
asketisk karaktär och med
betraktelsen av Kristi lidande ss.
huvudsyfte.
Passionsblomma, se P a s s i
-flora.
Passionshistorien, Kristi
lidandes historia. Den i olika
”akter” indelade sammanställningen
av de 4 evangeliernas skildring,
som förekommer ss. bihang till
svenska evangelieboken, torde
härröra från Luthers vän
Bugenha-gen. över dessa ”akter” predikas
under fastan i särskilda s. k.
pas-sionspredikningar (i
städerna vanl. onsdag 1. fredag, förr
även i aftonsångerna, under
dym-melveckan oftare; på landet
stundom förlagda till söndagen). 5:e
och 6:e akterna äro alltid
predi-kotext för resp, högmässa och
aftonsång på långfredagen.
Passionsmusik, se Passion 3.
Passionsspel, en art av dramer,
som i anslutning till
evangeliernas berättelser behandla passions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
