Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patronella pastorat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Pattinsonering—Paul I
52
”Aus Ostelbien.” Teckning av Bruno
Paul.
Petersburg, Wien, överallt
mottagen med entusiasm.
Pattinsone’ring, se Silver.
Pau [på], huvudstad i dep.
Basses-Pyrénées, s.v. Frankrike,
vackert belägen på en höjd vid
Adours vänsterbiflod Le Gave de
Pau. P. var säte för grevarna av
Béarn och växte upp kring deras
slott från 1300-t., tillbyggt på
1500-t. och restaurerat av Ludvig
Filip. Livlig handel. Mycket
besökt vinterkurort. 36,000 inv. —
I P. föddes Henrik IV och Karl
XIV Johan.
Pau [på], Gérald, f. 1848,
fransk general, ledde offensiven i
Elsass (se d. o. sp. 957) aug.
1914 och var 1915 chef för en
militär-diplomatisk beskickning
till Ryssland och Balkanhalvön.
v. Pauer [pao’-], Max, f.
1866, tysk konsertpianist, 1924
chef för konservatoriet i Leipzig,
har genom utmärkt teknik och
rikt nyanserat föredrag vunnit
livlig uppskattning, särskilt som
tolkare av klassiska och
romantiska tonsättare.
Paul, namn på fem påvar, bland
vilka märkas: 1. P. III, av släkten
Farnese, f. 1468, d. 1549, kardinal
1493, påve 1534, den siste typiske
renässanspåven. För att främja
sin politik, dikterad av en
oerhört stark nepotism (framför allt
omsorgen om sonen Pierluigi),
sökte han, obekymrad om
följderna i övrigt, anknytning än hos
Karl V, än hos Frankrike och kom
därför mer än en gång att arbeta
reformationen i händerna. I
kyrkligt hänseende urspr. ej
otillgänglig för tanken på en reform,
gynnade P. med tiden restaurationen,
bl. a. genom återupprättandet av
den påvliga inkvisitionen 1542. P.
stadfäste även jesuitorden och
sammankallade Tridentinska
mötet (sed. o.). Se ill. till Farnese
sp. 1418. — 2. P. IV, av
släkten Caraffa, f. 1476, d. 1559,
kardinal 1535, påve 1555. Deltog 1524 i
stiftandet av teatinorden och
framträdde därefter ss. den öppna
motreformationens man. Han
rådde Paul III att återuppliva
inkvisitionen och fullföljde ss. påve
hänsynslöst samma program, bl. a.
även genom gynnande av
jesuiterna. I politiskt hänseende var han
Spaniens förbittrade motståndare.
— 3. P. V, av släkten Borvhese, f.
1552, d. 1621, kardinal 1596, påve
1605. P. hyste mycket höga
tankar om påvens makt men kunde i
allm. icke genomdriva sina
önskemål. I Rom byggde han åt
släktingar Palazzo Borghese,
fullbordade Peterskyrkan, utökade
Quiri-nalen m. m. samt utvidgade
Vatikanen s bibliotek.
Paul I (ry. Pavel), f. 1754, d.
1801, rysk tsar, son till
kejsarinnan Katarina II. P:s anspråk på
att ss. myndig få del i styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
