Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pedagogi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Pedagogi—Pederasti
70
Pedagogi’ (jfr Pedagog),
i Sverige före 1905 beteckning för
allmänna läroverk med endast en
1. ett par av de lägsta klasserna.
Pedagogi’k (jfr Pedagog),
den vetenskapliga behandlingen
av uppfostringskonsten. Enl. den
herbartska skolans systematik
skiljer man på systematisk och
historisk P. 1) Den
systematiska P. söker ge en översikt
över uppfostringsvetenskapens
nuv. ståndpunkt; den har två
grenar: teoretisk och praktisk P.
Den förra behandlar dels
uppfostringskonstens uppgift (teleologi),
dels dess medel (metodologi).
Inom metodologin särskiljer man
läran om undervisningen,
didak-tiken (jfr d. o.), i Sverige ofta
kallad metodik (se d. o.), särskilt
i den mån den spec. refererar sig
till undervisningsmetoden, samt
läran om fysisk fostran och
hälsovård, pedagogisk dietetik, och
läran om karaktärsdaningen,
ho-degetiken. Den praktiska P.
avhandlar de olika
uppfostringsfor-merna (individual- 1.
hemuppfostran och kollektiv- 1.
skolupp-fostran) samt de organisatoriska
problem, vilka härtill anknyta
sig. —- 2) Den historiska
P. söker klargöra de pedagogiska
teoriernas och de praktiska
upp-fostringssträvandenas historiska
utveckling. Denna disciplin kan
även, ss. oftast sker, betecknas
ss. P: s h i s t o r i a. Denna har
beröringspunkter med filosofins. Den
systematiska P. är genom sitt
allmänna behov av förtrogenhet med
själslivets företeelser och deras
lagar hänvisad till ständig
känning med psykologin, ej minst
barnpsykologin (jfr Pedologi)
och experimentalpsykologin.
Särskilt under de tre senaste
årtiondena har P:s
experimentalpsyko-logiska och allmänt biologiska
orientering tagit en betydande
utveckling genom forskare som A.
Binet i Frankrike, E. Meumann
och W. Stern i Tyskland, Stanley
Hall och E. Thorndike i
Nord-Amerika. — Adj.: p e d a g o’
-gi sk.
Pedagogisk tidskrift, grundad
1865, behandlar särskilt
spörsmål, som angå de allmänna
läroverken.
Peda’1 (av lat. pes, fot),
anordning, som skötes med foten.
Mus. 1. De två trampor, som
reglera pianots tonstyrka. Genom
högra P. (fortepedalen) avlyftes
dämmaren (dämparen), varvid
tonen uthålles och genom
med-klingande strängar blir fylligare.
För att ernå minskad klangeffekt
nedtrampas vänstra P.
(pianopedalen), varvid klaviaturen
för-skjutes åt höger, så att hamrarna
anslå blott en sträng i st. f. två
1. tre (så på flyglar och vissa
pia-ninon) 1. hamrarna flyttas
närmare strängarna (pianinon i
allm.). Bruket av fortepedalen
anges med Ped. (för insatsen)
och* (för upphörande).
Motsvarande beteckningar för vänstra P.
äro una corda (en sträng) och
tutte le corde (alla strängarna).
— 2. Se H a r p a. — 3. Se O r g e 1
sp. 1384.
Peda’nt (ital. pedante, trol. av
grek, paideu’ein, undervisa),
småaktigt noggrann, överdrivet
ordentlig person. —■
Pedante-r i’, småaktig noggrannhet. —
Adj.: p e d a’ n t i s k.
Pede’ll ( av mlat. pede’llus, av
fhty. bital, böneman, tjänare),
rättstjänare; katolsk
kyrkovakta-re; gammal benämning på vissa
vaktmästare vid universiteten.
Pederasti’ (av grek, pajs,
gosse, och era’n, älska),
”gossekärlek”, mäns kärlek till gossar,
ett slag av homosexualitet. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
