Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peleus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Pellerin—Peltura
96
Italien och Nord-Amerika
förekommande sjukdom hos personer,
som livnärt sig huvudsaki. av
majs» Symtom: hudutslag, svåra
rubbningar från
matsmältnings-kanal och nervsystem.
Dödligheten är stor. P. sättes i samband
med brist på vissa aminosyror 1.
ett särskilt vitamin i födan.
Pellerin [-lorä’ij], Auguste,
f. 1853, fransk industriidkare och
konstsamlare, anlade 1876 i
Kristiania den första
margarin-fabriken i Skandinavien och 1895
en margarinfabrik i Göteborg.
Hans privatgalleri i Paris
innehåller den största samlingen av
Cézannes målningar.
PeTlico, Silvio, f. 1788, d.
1854, italiensk författare, skrev
bl. a. den romantiska tragedin
Francesca da Rimini (1818; sv.
övers. 1877). På grund av
politisk frihetsagitation satt han
fängslad 1820—30, därav 8 år på
det österrikiska fästet Spielberg.
Sitt liv under fängelsetiden
skildrade han i arbetet Le mie prigioni
(1832; I fängelse, 1925).
Pelliot [-å’], Paul, f. 1878,
fransk sinolog, prof, i
centralasiatiska språk vid Collège de France
1911. Från en forskningsresa
1908 hemförde han en unik
samling manuskript på diverse
centralasiatiska språk från 1: a
årtusendet e. Kr., funna i
grottemp-let Tun-huang (Kansu).
Pe’lloreppe, fjällparti i s.ö.
Sarekfjällen, Norrb. 1. 1,978 m.
Pellote [päljå’te], se
Echi-nocactus.
Pelloutier [-lot-je’], F e r
-n a n d, f. 1867, d. 1901, fransk
syndikalist, generalsekreterare i
Arbetarbörsernas förbund 1894,
en av de ledande krafterna inom
Confédération générale du travail
(se d. o.) under dess första år.
Pe’llworm, annan form för
Pelworm.
Pelo’pidas, d. 364 f. Kr.,
te-bansk fältherre och politiker. P.
störtade 379 f. Kr. den av Sparta
beroende oligarkiska regimen i
Tebe och var senare
Epameinon-das’ främste medhjälpare i kriget
mot Sparta. Han stupade under
ett fälttåg i Tessalien.
Peloponne’siska krigen, se
Grekland sp. 1533 f.
Peloponne’sos (grek.,
”Pe-lops’ ö”, se P e 1 op s), den halvö,
som utgör s. delen av Greklands
fastland. P. omfattar 5
nomar-kier, Argolis och Korint, Akaia
och Elis, Arkadien, Messenien,
Lakonien. 21,440 kvkm. 1 mill.
inv. — Ett annat namn på halvön
är sedan 1200-t. M o r e a.
PeTops, i grek. myt. Tantalos’
son och härskare på Peloponnesos.
P. vann en konungadotter
Hippo-dameia till maka genom att
besegra hennes fader i en
kappkör-ning, vid vilken denne
förolyckades genom sin körsvens
ingripande. Då körsvennen av P. fordrade
lön för sitt dåd, lät P. bringa
honom om livet och drog därigenom
förbannelse över sig och sina
efterkommande (se
Orestes-sagan).
Pelta’ster (grek, peltastai’),
hos forntidens greker lätt
beväpnat infanteri, som förde en
halv-månformig sköld och kastspjut.
Peltier [-je’], Jean
Charles Athanase, f. 1785, d.
1845, fransk fysiker, urmakare,
upptäckte 1834 den efter honom
uppkallade peltier effekten (se
Termoelektricitet).
PeTtonhjul, se
Vattenturbin.
Peltu’ra, trilobitsläkte med
vidsträckt utbredning i bl. a.
Europa och Nord-Amerika. I
Sverige karaktäriserar P. den olje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
