Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pepparätare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119 Perch—Peremtorisk 120
kriget mot Frankrike. Hans inre
politik var ytterligt högkyrklig.
P. var personligen ovän till
tronföljaren (sedermera Georg IV)
och lyckades få dennes
befogenheter ss. regent 1811 inskränkta.
F. å. mördades P. i
parlaments-huset.
Perch [potj] (eng., av lat.
pe’r-tica, mätstång), engelsk
längdenhet, även benämnd pole 1. rod, 5,5
yards, 5,03 m.; ytmått 25,3 kvm.
Percheron [pärsjråbj], fr., se
Häst sp. 1161.
Percier [-je’], Charles, f.
1764, d. 1838, fransk arkitekt.
P. samarbetade med P. F.
Fon-taine och blev jämte denne
skapare av empirestilen, vars
karaktär fastslogs såväl genom
byggnadsverk (se F o n t a i n e) som
genom mönsterblad för arkitekter
och möbelsnickare (bl. a. Recueil
de décorations intérieures, 1812).
Percipie’ra, se P e r c.e p t i o n.
Percy [po’si]. 1. Sir Henry
P., f. 1364, d. 1403, engelsk
riddare med tillnamnet H o t s p u r
(”hetsporre”), medverkade vid
Henrik IV :s upphöjelse på tronen.
1403 gjorde han uppror mot denne
men besegrades och stupade. P.
skildras i Shaksperes skådespel
Henrik IV. — 2. Thomas P., f.
1729, d. 1811, engelsk biskop (i
Dromore på Irland 1782), utgav
en samling folkvisor, ReUques of
ancient English poetry (3 dir,
1765), som i hög grad bidrog att
väcka intresset för den gamla
folkdiktningen.
Perdi’kkas, d. 321 f. Kr., en av
Alexander den stores fältherrar
och efter dennes död
riksföreståndare. För att sammanhålla arvet
bekämpade han Antigonos,
Anti-patros och Ptolemaios (jfr D i a
-dok er sp. 277).
Perdu [-dy’], fr., förlorad;
förbi, slut; uppgiven av trötthet.
Père [pär], fr., fader;
benämning på fransk präst 1. munk (jfr
P a t e r). — P. noble [nåbl], eg.
ädel fader; beteckning för värdiga
fadersroller ss. skådespelarfack.
Pe’reat, lat., må han gå
under, ned med honom!
Peréen (av grek. pe’ran, på
andra sidan), hos Josephus
beteckning för den av judar bebodda
delen av öst-Jordanlandet, från
Dekapolis i n. till Makairus i s.,
sedermera även för
Öst-Jordan-landet över huvud. P. i inskränkt
bemärkelse judaiserades under
mackabéerna och tillföll efter
Herodes den stores död Herodes
Antipas (se vid. Herodes).
Dess huvudort var G a’ d a r a
(riktigare G a d o’ r a, G e’ d o r),
trol. det nuv. as-Salt.
Père Hyacinthe [pär iasä’$t],
se L o y s o n.
Péreire [-rä’r], É m i 1 e, f.
1800, d. 1875, fransk finansman
av judisk-portugisisk börd, en av
det moderna bankväsendets
föregångsmän. Tills, med brodern
I s a a c P., f. 1806, d. 1880,
grundade han Société générale de
cré-dit mobilier, ett av Frankrikes
ledande finansföretag, som under
Napoleon III:s regering hade
vidsträckt internationellt inflytande.
Père Joseph [pär jåsä’ff], se
Tremblay.
Père-Lachaise [pär lasjä’s],
Cimetière du P., Paris
största kyrkogård, belägen i
stadens n.v. utkant på en plats,
uppkallad efter Ludvig XIV:s
biktfader (se Lachaise). På P.
ligga många av Frankrikes
största män begravna. Förutom
ståtliga ensikilda gravmonument
märkes Bartholomés berömda
monument Aux morts (Åt de döda).
Peremto’risk (av lat.
perem-to’rius, tillintetgörande),
avgörande, slutlig, oåterkallelig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
