Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perkussionscentrum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Perkussionscentrum—Permperioden
134
storlek och beskaffenhet (jfr
Förtätning). Vanl. knackas
med ena handens krökta
långfinger mot yttre leden av andra
handens mot kroppsytan lagda
fingrar. Känd redan av
Hippo-krates, utbildades metoden
huvudsaki. av österrikiske läkaren
Leopold Auenbrugger
(f. 1722, d. 1809). P. är ett av
den medicinska diagnostikens
viktigaste hjälpmedel. — Verb:
perkute’ra.
Perkussionscentrum, se Stöt.
Perkussionsinstrument,
slaginstrument (puka, trumma,
triangel, klockspel m. m.).
Perlis, se M a 1 a j s t a t e r n a.
Perli’t, se Stål.
Perm, stad i Uralområdet,
Ryssland, vid Kama. Stor industri
och handel. Universitet. 70,000
inv.
Perm, förk. av permperioden
(se d. o.) 1. permiska systemet.
Permane’ns (av lat.
perma-ne’re, förbli), varaktighet,
beständighet. — Adj.: p e r m a
-n e’ n t.
Permanenta internationella
domstolen, se Nationernas
Förbund sp. 638 f.
Permanent axel, se Fri
axel.
Permanentvitt, se B a r y t
-vitt.
Permangana’t, se
Manganföreningar sp. 1171.
Permeabilite’t (fr.
perméabili-té, av lat. permea/re, genomgå),
genomtränglighet (hos
membraner o. d., jfr O s m o s). — Fys. Se
Magnetiskt fält sp. 1060.
— Adj.: p e r m e a’ bel.
Pe’rmiska formationen, se
Permperioden.
Permissio’n (fr. permission, av
lat. permi’ttere, tillåta), kortare
ledighet (spec. i militär
termino
logi). — Permitte’ra, ge
permission.
Pe’rmoser, B a 11 h a s a r, f.
1650, d. 1732, tysk bildhuggare,
verksam särskilt i Dresden, där
han i praktfull italiensk
barockstil utförde bl. a. en del av
utsmyckningen av Zwinger.
Permperioden (i Tyskland ofta
kallad Dy’as), geologisk period,
uppkallad efter förutvarande
ryska guv. Perm, där dess
avlagringar inta en stor yta; den yngsta
perioden inom paleozoiska eran. P: s
avlagringar, pe’rmiska
syste’-met 1. formati o’nen,
uppträda flerstädes; deras
utbild-ningsformer tyda på starkt
varierande klimatologiska
förhållanden. I Tyskland indelas
systemet i en undre del (Rotliegendes)
och en övre (Zechstein). Såväl
den förras rödfärgade
konglomerat och sandstenar som den
se-nares dolomiter, gips och
bergsalt synas vara avlagringar,
bildade på land och i insjöar. I
Zechstein uppträda mäktiga
kalisalt-avlagringar (Stassfurt m. fl.
ställen).. Permavlagringarna i
England överensstämma i det
stora hela med Tysklands. De
sydeuropeiska och nordamerikanska
synas till stor del vara
verkliga havsavlagringar. På s.
halvklotet uppträda i Australien,
Afrika, Syd-Amerika och Indien
permiska avlagringar med
moräner, tilliter och varvig lera samt
jökelrepade stenar i moränerna
och slipade och refflade ytor under
de sistnämnda. Dylika bildningar
visa, att istid gått över dessa
länder i permisk tid. I tydligt
samband med istidsavlagringar
uppträda lämningar av
Glossopteris-floran (se d. o.). Flera för
karbon-perioden utmärkande grupper av
lummerväxter (Lepidod^ndron,
Sigilla’ria) och fräkenväxter (Ca-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
