Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personifiera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Perspirerad—Persson
164
Perspektiv, a löremfil, b synstrålar, c
huvudstråle, d huvudpunkt, e
gränspunkt.
tionscentrum på oändligt avstånd,
får man
parallellperspektiv, i motsatt fall
centralperspektiv. Bildytan är
vanl. men ej alltid plan. Vid
centralperspektivet är
huvudpunkt fotpunkten av
huvudstrålen, normalen till
bildplanet från ögonpunkten.
Synstrålar äro de linjer, som
förbinda föremålets punkter med
ögonpunkten. Gränspunkt
för en grupp parallella linjer i
föremålet är den punkt, där deras
bilder skära varandra, och
erhål-les genom att från ögonpunkten
dra en linje parallell med de
givna. — I konsten spelar P. en
stor roll. Man skiljer här
mellan 1 i n e a r perspektiv, som
åsyftar den riktiga
framställningen av föremålens inbördes läge och
dimensioner, samt 1 u f t
perspektiv, d. v. s. skildringen av
de förändringar, färgerna och
konturerna undergå genom
atmosfärens ljusabsorberande
inverkan. Redan antikens målare
eftersträvade perspektiviska
framställningar, men först under
renässansen fick P. sin slutgiltiga lösning.
Praktiskt löstes problemet
tidigast av de florentinska
1400-tals-målarna, främst Uccello. Lagarna
för P., perspektivläran,
fastställdes för första gången av
Alberti i ”De pictura” 1435 och
utvecklades närmare av bl. a.
Piero dei Franceschi, Lionardo
och Dürer. Under barocken
utnyttjades P. såväl inom
bildkonsten som arkitekturen för
framkallande av allehanda
illusionis-tiska verkningar. Genom att t. ex.
i en kolonnad undan för undan
göra kolonnerna kortare,
stegrade man den perspektiviska
effekten, s. k. skenperspektiv.
I kinesisk och japansk konst
förekommer även det s. k. o m v ä n
-d a P., som i modern europeisk
konst upptagits bl. a. av Cézanne.
Projektionscentrum tänkes härvid
befinna sig bortom bildplanet och
föremålen, från betraktaren sett.
De från denne mest avlägsna
föremålen bli härvid störst. — Vid
fågelperspektivet ses
föremålen rakt 1. snett uppifrån,
vid grodperspektivet (ital.
di sotto in sü, nedifrån upp)
snett nedifrån. — I överförd bet.:
sammanhang, överblick,
framtidsutsikt. — Adj.:
perspekti’-v i s k. — 2. Föråldrad benämning
på smärre terrestriska kikare.
Perspire’rad (av lat.
perspi-ra’re, beständigt blåsa), tonlös
(om språkljud).
Persson. 1. C a r 1 P. (i S t
al-l e r h u 11, Västergötland), f.
1844, d. 1926, hemmansägare,
politiker, led. av A. K. 1881—
1918. P. var en av de främsta
inom lantmannapartiet (under
schismen 1888—95 inom nya
lantmannapartiet) och blev 1912 ordf,
inom lantmanna- och
borgarpar-tiet. Som led. av statsutskottet
var han känd för sina utpräglade
sparsamhetstendenser. — 2.
Daniel P. (i Tällberg,
Dalarna), f. 1850, d. 1918, liberal
politiker. P. invaldes 1890 i A. K.,
där han efterträdde Liss Olof
Larsson. Urspr. led. av
lantmannapartiet, deltog P. i bildandet av
liberala samlingspartiet.
Slagfärdig och intelligent, vann han med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
