Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peru ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Perubalsam
172
Perugia. Ärco di Augusto.
— Religion och
undervisningsväsen. P. har romersk-katolsk
statskyrka. Folkundervisningen är
obligatorisk. Universitet i Lima och
Cuzco. — Försvarsväsen. Arméns
rekrytering grundar sig på allmän
värnplikt, men blott en del av
värnpliktskontingenten utbildas.
Fredsstyrka c:a 800 officerare
och 12,000 man. Flottan är
obetydlig. — Historia. Det nuv. P.
behärskades urspr. av flera olika
indianstammar, tills det på 1200-t.
erövrades av inkas (se
Inkariket och Fornamerikansk
kultur sp. 344 f.). 1532
inträngde spanjorerna under P i
-z ar ros (se d. o.) ledning i P.,
vilket ss. vicekonungadöme lades
under spanskt herravälde. P. var
länge den främsta av de spanska
kolonierna i Syd-Amerika. Det
tyngdes emellertid av dryga
skatter och det tvångsarbete, som en
del av befolkningen måste
fullgöra. Under den sydamerikanska
frihetsrörelsen i början av 1800-t.
var P. till en början det spanska
väldets främsta stöd, men då den
argentinska frihetskämpen San
Martin 1820 inträngde i P.,
mottogs han med hänförelse av
befolkningen, och P. förklarades
f. å. självständigt. Definitivt
besegrades spanske vicekonungen av
den från Colombia inkallade B o -
livar, president 1824—26.
Under de följande decennierna
på-gingo häftiga inre strider, tills
R a m 6 n Castilla, president
1845—51 och 1855—62,
återställde lugnet och genomförde en ny
författning. Ett krig med Chile
(se d. o. sp. 1245) 1879—83
medförde betydande landförluster.
P:s senare utveckling har i hög
grad hämmats av ständiga inre
strider och gränstvister med
grannstaterna. En tvist med Chile
om Tacna-Aricaområdena är ännu
(okt. 1926) oavgjord.
Gränsregleringar ha dock kommit till stånd
med Bolivia (1912) samt
Brasilien och Colombia (1922). P.
avbröt under världskriget de
diplomatiska förbindelserna med
Tyskland, och ingick 1919 i N. F. Den
s. å. till president valde A g u s t o
L e g u i a (omvald 1924) har
inlett ett omfattande reformarbete.
Peru’balsam, en efter
bult-ning och partiell förkolning (på
det växande trädet) av barken hos
Myro’xylon Pere’irae (fam.
Legu-mino’sae) utsipprande,
tjockflytande vätska, som efter rening är
mörkbrun med vanil j artad lukt
och rivande smak. P. erhålles
från Central-Amerika (San
Salvador). Det innehåller bl. a.
hartser och kanelsyra. Är sedan äldsta
tider ett skattat läkemedel i sitt
Perugia, Palazzo del Municipio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
