Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petraeus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Petraeus—Petre
198
deln, intogs av romarna 106
f. Kr. På 600-t. e. Kr. plundrades
det av araberna, varefter det
förföll.
Petrae’us, Eskil, f. 1593 i
Värmland, d. 1657,
universitets-och kyrkomän, domprost i Åbo
1634, förste teol. prof, och rektor
vid Åbo nyanlagda universitet
1640, biskop i Åbo 1652. Se
Finländsk litteratur sp. 11.
Petra’rca, Francesco, f.
1304, d. 1374, italiensk humanist
och skald. P. tillhörde en
florentinsk släkt, men fadern hade 1302
måst gå i landsflykt, och från
1313 var familjen mestadels
bosatt i Avignon. P. studerade till
en början juridik men övergick
senare till teologin och erhöll
åtskilliga inbringande andliga
ämbeten. Han tillbragte en stor del
av sitt liv på resor; ett mer
stadigvarande hemvist hade han 1337
—53 i det natursköna Vaucluse.
Av samtiden åtnjöt P. ett
utomordentligt anseende; 1341 erhöll
han skaldelagern på Capitolium
i Rom. — P. är ett av den
italienska humanismens största
namn och den främste
banbryta-ren för renässansens diktning. På
sina resor samlade han flitigt
klassiska handskrifter, och han
var en av de första humanister,
som studerade grekiska och som
sökte väcka entusiasm för
forntidens Hellas. Samtiden fäste sig
främst vid hans latinska
författarskap, som omfattar glänsande
brev (sv. övers, i urval 1915) och
prosaskrifter, i vilka han riktar
skarpa angrepp på medeltidens,
framför allt skolastikens,
åskådning, poetiska epistlar i Horatius’
stil, bukoliska ekloger av
allegorisk karaktär samt det stora
eposet Africa (med ämne från andra
puniska kriget, sv. övers. 1889), i
vilket han söker återuppliva anti-
Francesco Petrarca. Miniatyr ur en
handskrift av De viris iliustribus.
kens epos. Numera är P. dock mest
skattad för sina på italienska
skrivna dikter, samlade främst i
Il canzoniere. Förutom av
politiska dikter, i vilka han ger
uttryck åt sin sorg över Italiens
söndring, utgöras dessa framför
allt av erotisk lyrik, riktad till en
viss Laura, vars bekantskap han
gjort 1327 och om vars verkliga
namn och existens långvariga
lärda strider förts, dock utan avgjort
positivt resultat. Dessa dikter,
vilka äro skrivna på skilda
konstfulla versmått (framför allt
can-zoner och sonetter), variera i
oändlighet tvenne motiv: P: s
kärlek till Laura och hans sorg över
hennes död. Med sin subjektiva
karaktär blevo de förebilden för
nästan all senare renässanslyrik
och ha spelat en viktig roll även
för modernare poesi. Sv. övers, av
P:s dikter föreligger bl. a. i Fr.
Wulffs En svensk Petrarcabok
(1905—07).
Pe’tre, Tore, f. 1793, d. 1853,
bruksägare, liberal politiker. P.
invaldes 1833 som
bergsmanna-representant i borgarståndet, där
han länge var en av regeringens
mest energiska vedersakare. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
