Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petroleum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Petroleum—Petrus
202
tur. — Först under de senaste 50
åren kan P. sägas ha varit en
självständig vetenskap, sedan
engelsmannen H. Sorby (se d. o.)
uppfunnit en metod att genom
slipning framställa så tunna prov
av bergarterna, att dessa kunna
undersökas mikroskopiskt. Sedan
Tschermak (se d. o.) visat, att
man i dylika slipprov kunde
bestämma mineralens
kristallsystem, uppvisade ett stort antal
forskare med Zirkel och
Vogel-sang (se dessa ord) i spetsen, att
man på en hel rad egenskaper,
bestämbara under mikroskopet,
kunde skilja de olika mineralen
åt och även i viss mån kunde
bestämma mineralens kemiska
sammansättning. Vid sidan av den
mineralogiska synpunkten
började nu kemiska och
geologiskt-genetiska synpunkter att vinna
beaktande. Med hänsyn tagna till
dessa synpunkter uppbyggde
Ro-senbusch (se d. o.) sin storartade
petrografiska lärobyggnad.
Senare ha fysikaliskt-kemiska
synpunkter alltmera lagts på de
petrografiska problemen. De största
framstegen ha här nåtts inom den
del av P., som behandlar de
me-tamorfiska bergarterna, men även
när det gäller de eruptiva samt,
fast i mindre grad, de
sedimentära bergarterna, ha de
fysikaliskt-kemiska metoderna verkat
befruktande. Bland forskare på
detta område märkas Bercke,
Gru-benmann och V. M. Goldschmidt
(se d. o.). Man har även försökt
framställa bergarter på
konstgjord väg. På detta område ha
framför allt Fouqué och
Michel-Lévy varit de ledande.
Petroleum (av lat. pe’tra,
berg, och o’leum, olja), se
Berg-olja. — Petroleumeter,
se Bergolja sp. 1334 f. —
Petroleumkoks, fast
åter
stod, som erhålles vid långt
driven destillatioq av massut.
Petro’nius, C a j u s, romersk
författare, skrev en i fragment
bevarad sederoman, Sa’tirae. En av
de förnämsta episoderna i denna är
Ce’na Trimalchio’nis (Trimalchios
gästabud, sv. övers. 1902), en
kvick och målande skildring av en
rik uppkomlings gästabud. P.
anses vara identisk med en P. A’ r
-biter (d. 66), som stod Nero
nära och var ett slags
ceremonimästare, ”arbiter elegantiarum”,
vid dennes hov.
Petropa’vlovsk. 1. Stad i rep.
Kazakstan (f. d. Kirgis),
Ryssland, vid Irtysjs biflod Isjim och
Transsibiriska järnvägen. Livlig
handel. 36,000 inv. — 2. Se
Kamtjatka.
Petro’polis, se Rio de
Janeiro 2.
Petrosavo’dsk, huvudstad i
rep. Karelen, Ryssland, vid Onega.
Järnbruk. Järnväg till Leningrad
och Murmansk. 20,000 inv.
Petrovaradi’n, se
Peter-w a r d e i n.
del Petrucci [-ro’ttji], O 11 a
-v i a n o, f. 1466, d. 1539, italiensk
nottryckare, var den förste, som
tryckte mensuralmusik med
rörliga typer. Se Nottryck.
Petrus, den främste av Jesu
ursprungliga apostlar, hette eg.
Simeon (grekiserat Simon)
men kallades därjämte på
ara-meiska K e f a (grekiserat K e
-f a s), d. v. s. klippman, vars
grekiska motsvarighet är P e t r o s.
P:s hemstad skall enl. Joh. 1: 44
ha varit Betsaida, men enl. Mark.
1: 29 ägde han i Kapernaum hus
och familj. Till yrket var han
fiskare och kallades jämte sin
broder Andreas ss. en av Jesu första
lärjungar. Bland dessa framträdde
den impulsive P. ss. den ledande.
Men vid den avgörande
prövning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
