Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pietroasa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Piggsvin—Pigment
240
Mercurius. Marmorskulptur av Jean
Baptiste Pigalie. (Louvre.)
Haj fiskar med. två ryggfenor,
som i framkanten ofta äro
beväpnade med en stark tagg.
Spruthål finnas, analfena saknas.
Vanliga pigghajen,
Squa’-lus aca’nthias (1. Acanthias
vul-ga’ris), har främre ryggfenan
större än den bakre, vanl.
gråbrun, glest vitfläckig rygg,
vit-aktig buk. Atlanten, Medelhavet;
allmän vid svenska västkusten.
Lever av fisk, kräftdjur m. m.
Vivipar. Ätlig. — Hos b 1 å
-k ä x a n, Etmo’pterus spinax, är
bakre ryggfenan större än den
främre, ryggen biåsvart, buken
svart, ögonen starkt
grönglänsan-de. Längd 45—47 cm. Medelhavet,
Europas v. kuster; Bohuslän på
djupt vatten. Vivipar. ■— H å
-käringen, Somnio’ sus
micro-ce’phalus, saknar ryggfenstaggar.
Kroppen är svartbrun. Längd
intill 7,5 m., vanl. 2—3 m. N.
Atlanten, N. Ishavet; vintertid vid
Bohuslän på djupt vatten. Trol.
äggläggande.
Piggsvin, Hystricidae, en fam.
G n a g a r e. Kroppen är klumpig,
ryggen besatt med långa,
uppres-bara taggar. Gamla världens
varma delar. Nattdjur, som gräva i
jorden och huvudsaki. leva av
växtdelar. Hos vanliga P.,
Hy’-strix crista’ta, är huvudet och
nacken klädda med långa borst,
ryggen med svart och
vitringa-de taggar, undersidan med
rödbruna hår. S. Europa, n. Afrika,
Mindre Asien. — K v a s t p i gg
-svinet, Atheru’ra macrou’ra,
har kortare taggar och längre
svans med en tofs i spetsen.
Koch-in-Kina, Malacka. — Jfr
Träd-p i g g s v i n.
Piggvar, se Varsläktet.
Pigme’nt (lat. pigme’ntum, av
pingere, måla). Anat. Svarta,
bruna, gula, sällan rödaktiga, i
celler inlagrade korn, vilka
(normalt och i patologiska fall) till
stor del bestämma vävnaders färg
(p i g m e n t e’r i n g). Spec.
rikligt förekommer P. i stora
förgrenade bindvävsceller,
kromatofo’-rer. Då pigmentkornen förflyttas
genom plasmaströmningar i
kro-matoforerna 1. då dessa förändra
form, uppstår färgväxling, ss. hos
kameleonter, huvudfotingar m. fl.
Organ, som innehålla P., sägas
vara pigment e’rade. P.
härstammar från äggvita (ofta ur
blodfärgämne), ss. melaniner, 1.
ur fettartade substanser,
lutei’-ner. Som exempel på normalt P.
kunna nämnas P. i ögats
åder-och regnbågshinnor, i hud (se d.
o. sp. 965), i hjärtat, i
äggstockar m. m. Hos vita rasen
är P. i huden obetydligt, varför,
blodfärgen i underhudsbindväven
delvis lyser igenom, men kan
tillta vid inverkan av solljus
(solbränna; jfr Fräknar). Hos
färgade raser kan den större
färgintensiteten bero på brunaktigt P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
