Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pittakos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Pittsburg—Pius
288
got, som besitter en skönhet av
ovanlig, oregelbunden, starkt
frapperande art. I samma bet.
användes ofta m å’ 1 e r i s k.
Pittsburg, Pittsburgh
Lpi’ttsbag], stad i Pennsylvania,
n. ö. För. Stat., vid föreningen av
Ohios bägge källfloder. 600,000
inv. — P. har många
monumentala byggnader, stort universitet,
Carnegieinstitut (bl. a.
Carnegie-museum med väldiga
naturvetenskapliga och etnografiska
samlingar) m. m. Det ligger inom ett
på stenkol, petroleum och
naturgas rikt område och är en av För.
Stat: s främsta industristäder med
världens största järn- och
stålindustri. Goda kommunikationer
(kanal Ohio—Eriesjön;
järnvägsknut) och livlig sjöfart. Med
kringliggande orter bildar P. ett
koncentrerat industriområde. —
P. anlades 1754 av fransmännen
ss. Fort Duquesne och omdöptes
av engelsmännen efter Pitt d. ä.
PituglandoT 1. pituitr i’n,
preparat från hypofysens bakre
del, befordrar värkarna och stillar
blödning från livmodern vid
förlossning.
Pituri, P i t u r i n, se D u
-b o i s i a och
Njutnings-m e d e 1.
Pityu’serna, ögrupp i
Medelhavet, ingående i prov.
Balearer-na, Spanien. Största öar Ibiza
(597 kvkm.) och Formentera (96
kvkm.). 26,000 inv.
Piü [-o’], ital., mer. — Mus. P.
m o’ s s o, mera rörligt, P. f o’ r t e,
mera starkt, o. s. v.
Piura [-o’ra], stad i n.v. Peru,
belägen i ett stort bomullsdistrikt.
Tillverkning av panamahattar.
11,000 inv.-—Järnväg till den lilla
men viktiga hamnstaden Payta.
Piu’ri, se Indiskt gult.
Pi’us (lat., from), namn på 11
påvar, bland vilka märkas: 1. P.
II, Enea Silvio de’ P i c c o
-lo mi ni, f. 1405, d. 1464, kardinal
1450, påve 1458, var före sin
påvetid känd ss. tämligen frivol
humanistisk författare och
framgångsrik diplomat (på Baselkonciliet).
Ss. påve tryggade han segern över
koncilierörelsen. Av strider, bl. a.
med Savojen och Frankrike,
hindrades han från att uppta sin
älsklingsplan, Konstantinopels
återerövring från turkarna. ■— 2.
P. VI, Giovanni Angelo
Braschi, f. 1717, d. 1799,
kardinal 1773, påve 1775. P. var en
försiktig och klok politiker men
led i kampen mot
statsabsolutis-men, främst i Österrike under
Josef II (se denne), svåra
nederlag. På grund av sitt fördömande
1791 av den franska
kyrkoförfattningen av 1790 berövades P.
Avignon och Venaissin, och då han
framhärdade ss. Frankrikes
fiende, förlorade han genom freden
1797 också Legationerna (se d. o.).
Han dog ss. fransk fånge. — 3.
P. VII, Barnaba Luigi
Chiaramonti, f. 1740, d.
1823, kardinal 1785, påve 1800.
Den egentlige ledaren av hans
politik var Consalvi, som 1801
slöt konkordatet med Napoleon I.
Enl. detta erkändes den
romerskkatolska läran som ”flertalet
fransmäns religion”. Biskoparna
skulle utnämnas av förste
konsuln, och kyrkan avsade sig
rätten till de gods, som fråntagits den
under revolutionen. P. kom senare
på spänd fot med kejsaren, som
1809 indrog Kyrkostaten och
tillfångatog P. samt 1811 och 1813
avpressade honom allehanda
ytterligare medgivanden. Först 1814
blev P. frigiven. Vid
restaurationen 1814 återställdes Kyrkostaten
och triumferade reaktionen med
P:s återupplivande av
jesuitorden, inkvisitionen och index. — 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
