Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pleonast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Pleonast—Plikt
322
Pleona’st, se S p i n e 11.
Ple’roma, grek., fullhet. Se
Gnosticism sp. 1338.
PlesiosauTus,
seSauropte-rygia. ~
Pleskov, se P s k o v.
Ple’ton, Georgios G
e-m i s t o s, f. 1389, d. 1464,
grekisk medeltidsfilosof, särskilt
bekant för sina 1438 i Florens
hållna, entusiastiska föredrag över
Platons filosofi, vilka ingåvo
Co-simo de’ Medici idén att där
grunda Accademia Platonica.
Pleto’ra, se Blodöverfy
lina d.
Ple’tron, se Stadion.
Pleura [ple’w-] (grek, pleura’,
eg. sida), lungsäck. Se L u n g o r.
Pleuri’t 1- p 1 e u r i’ t i s
[plew-], se
Lungsäcksin-f 1 a m m a t i o n.
Pleurodi’ra [plew-], flod- 1.
vattensköldpaddor, en
underordn. Sköldpaddor,
som leva i sötvatten. Halsen kan
vanl. ej dras in i skalet utan böjes
åt ena sidan under ryggskölden.
Av äggen till den sydamerikanska
a’rrausköldpaddan,
Po-dome’mis expa’nsa, beredes en
olja. M atama’
tasköldpad-d a n, Che’lys fimbria’ta, har
snabellikt förlängd nos och hals
med fransade utväxter. Guyana.
Pleurodont [plew-] (av grek.
pleura’, sida, och odu’s, tand), se
Tänder.
Ple’vna, bulg. Pleven, stad i
n. Bulgarien. 28.000 inv. P. är
bekant som krigsskådeplats under
Rysk-turkiska kriget 1877—78
(se d. o.).
Ple’xus (lat., flätad), spec.
rikliga förgreningar av nerver 1.
blodkärl. P. coeWacus 1. s o 1 a’ r
-p 1 e x u s (se d. o.).
Pleydenwurff [pla’jdenvorf],
Hans, tysk målare, verksam
under senare hälften av 1400-t. Han
tillhörde en känd målarsläkt och
var en av huvudmännen för det
samtida måleriet i Nürnberg.
Pleyel [pla’j-], 1 g n a z, f.
1757, d. 1831, österrikisk
tonsättare, öppnade en musikaliehandel
samt grundade en pianofabrik i
Paris. — P: s son, C a m i 11 e
P., f. 1788, d. 1855, framträdde
som tonsättare samt fortsatte
faderns pianofabrik, vilken under
namn Pleyel-Wolff-Lyon & C:ie
alltjämt äger bestånd.
Plezzo [plä’ttså ], se F 1 i t s c h.
Plikt (mlty. pliclit; etym.
besläktat med pläga), skyldighet;
straff. — Fil. Ett krav, som
sedelagen (se d. o.) oawisligt
uppställer. Stoikerna, som först
utformade begreppet P., funno denna
lag i naturens inneboende förnuft
(Logos). För Kant är P. en
handlings nödvändighet enbart ur
aktning för lagen utan själviska
hänsyn, det kategoriska imperativet.
Men samtidigt hävdar han, att
man med uppfyllelsen av P:s bud
endast följer sin egen förnuftiga
viljas krav, dess självlagstiftning
(autonomi). Kants uppfattning
av P. har satt djupa spår såväl i
J. G. Fichtes som andra senare
filosofers lära om P. — Den
kristna teologins morallära måste
ytterst söka P:s grund i Guds
vilja. Mest konsekvent har denna
uppfattning utvecklats av Duns
Scotus och av nominalisterna i
den senare medeltidsfilosofin (se
d. o.). — Jur. P:s gamla
betydelse av straff ingår alltjämt i
sammansättningen kroppsplikt
(k r o p p s s t r a f f). Numera
förstås med P. böter, särskilt för
för polisförseelser.
Plikt (mlty. plicht, litet
halvdäck; av okänt ursprung),
utrymme å fartyg, beläget åt
far-tygsändarna, använt som förråd,
bostad e. d.
11. — L e x. IX. Tr. 23. 10. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
