Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pluralism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Pluralism—Plymouth
330
Pluralism (av lat. plu’res,
flera), mångfaldslära, i nutida
filosofiskt språkbruk beteckning
för den metafysiska ståndpunkt,
som fattar verkligheten ss.
konstituerad av en mångfald
självständiga principer, t. ex.
Demo-kritos’ atomer och Herbarts
”rea-lia”. Motsatsbegrepp till P. är
m o n i’ s m 1. s i n gu 1 a r i’ s m.
Pluralite’t (lat. pluraTitas),
detsamma som majoritet.
Plus-fours [plass få’øs] (eng.,
”plus fyra”), vida, löst fallande
sportbyxor, som spännas nedanför
knäet, uppkallade efter lägsta
handicap i golf.
Pluskvamperfe’ktum (lat.
plusquamperfe’ctum, mer än
fullbordat ), se T e m p u s.
Plustecken (av lat. plus,
mera), +, utläst plus, sättes
mellan två storheter för att ange,
att de skola adderas till varandra.
Pluta’rkos, f. omkr. 50, d.
omkr. 120, grekisk författare,
skrev bl. a. en serie av 50,
huvudsaki. parvis sammanställda
levnadsteckningar, Bioi, över
berömda greker och romare. Verket har
från humanismens dagar varit
ivrigt läst (sv. övers. 1842—45,
senare flera urval). P. framhöll
sina hjältar som mönster av
fosterlands- och frihetskärlek och
andra dygder. Biografierna äro
trots bristfällig historisk
uppfattning viktiga som källskrifter. P.
författade även skrifter med
moraliserande tendens i skilda
ämnen; ss. filosof var han en
föregångare till nyplatonismen.
Plu’to 1. P1 u’ t on, se H a •
des.
Plutokrati’ (av grek. plu’tos,
rikedom, och krätein, härska),
penningvälde, statsskick, som ger
makten åt de rika.
Pluto’n (fr. peloton), närmaste
underavdelning av ett kompani.
Pluto’nisk (av Pluton, se
hades), bildad under jordytan,
genom vulkanisk verksamhet. —
Pluton i’sm, plutonisternas (se
Neptunism) lära.
Plu’tos, i grek. myt.
rikedomens gud, avbildades som ett
litet barn med ymnighetshorn.
PIuvia’le (lat., av plu’via,
regn), se K y r k o s k r u d sp. 17.
Pluvialperiod (av lat. plu’via,
regn), regnrik period, framkallad
av istidens temperatursänkning
och rådande under istiden i
trakter, som nu utmärkas av
regnfattigdom, t. ex. Medelhavsområdet.
Pluviome’ter (av lat. plu’via,
regn, och grek, metrein, mäta),
detsamma som nederbördsmätare.
Pluviöse [plyviå’s] (fr., av lat.
phivia, regn), ”regnmånad”,
franska revolutionskalenderns
femte månad, 20 (21, 22) jan.—
18 (19. 20) febr.
Plü’cker, Julius, f. 1801, d.
1868, tysk matematiker och
fysiker, prof, i Halle 1834, i Bonn
1836, utförde viktiga geometriska
undersökningar. Inom fysiken
behandlade han magnetismen och
urladdningsfenomen i förtunnade
gaser. — P: s rör, annan
benämning på Geisslerrör.
Plym (fr. plume, av lat. plu’ma,
fjäder), hattprydnad, gjord
antingen av strutsens (se vid.
Strutsfåglar) på särskilt
sätt beredda fjädrar (spec. de
vita) 1. ock av tagel och då använd
till vissa militära huvudbonader.
Genom tillskarvning till fanet ( jfr
Fjäder) på strutsplymer bli
dessa bredare och få ett mera
mjukt fall; P. kallas då p 1 ö r ö’ s
(fr. pleureuse). — Plym a’sch
(fr. plumage), kantprydnad av
strutsfjädrar på uniformshatt.
Plymouth [pli’mmøth]. 1.
Stad, bildande eget grevskap, i
Devonshire, s.v. England, vid P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
