Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pneumatomaker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Pneumatomaker—Poco
338
Pneumatoma’ker [pnew-] (av
grek, pney/ma, ande, och ma’ke,
strid), andebekämpare, kallades
av 300-t:s ortodoxa parti de, som
vägrade att tillägga Anden (i
likhet med Sonen) epitetet ”Gud”.
P:s åskådning fördömdes i
Kon-stantinopel 381.
Pneumoko’cker [pnevv-] (av
grek. pneu’mon, lunga, och
ko’k-kos, frö, kärna), ovala bakterier,
ofta försedda med en
kapsellik-nande bildning. De förekomma
ofta i munnen och svalget hos
friska och äro den vanligaste
orsaken till lunginflammation (se
Lungsjukdomar sp. 881).
Pneumoni’ [pnevv-] (av grek.
pneu’mon, lunga), se
Lungsjukdomar sp. 881.
Pneumotho’rax [pnevv-] (av
grek. pneu’ma, luft, gas, och
to’rax, bröstkorg), se
Lungsjukdomar sp. 885.
Pnom-penh, huvudstad i
Kambodja, Franska Indo-Kina, vid
Me-kong. Livlig handel. 75,000 inv.
Pnyx. se Aten sp. 802.
Po [på], lat. Pa’dus, n. Italiens
huvudflod, upprinner 1,952 m. ö.
h. på Monte Viso och kommer
efter ett kort lopp i Alperna in på
Poslätten, som den långsamt
genomflyter mot ö., samt
utmynnar med ett förgrenat delta i
Adriatiska havet (redan på c:a
11° 30’ ö. 1. har avskilts en arm,
P. di V o 1 a’ n o, som mynnar s.
om huvudfloden). Till följd av den
starka avsättningen av slam höjer
P. sin bädd och måste genom
starka fördämningar hindras att
översvämma omgivningarna. P: s
största bifloder äro från h.
Ta-naro, Trebbia, från v. Dora
Ri-paria, Dora Baltea, Sesia, Ticino,
Adda, Oglio, Mincio. 670 km.,
därav 540 segelbara. 75,000
kv-km:s flodområde.
Po’a, ett släkte gräs (fam.
Grami’neae) med borstlösa,
köla-de småax i vippa. P. a’nnua, v i t
-g r ö e, lågväxt och ljusgrön med
plattade slidor och skott, är ett
allmänt, ettårigt trädgårdsogräs.
P. prate’nsis, ängsgröe, P.
trwia’lis, betesgröe, P.
nemo-ra’lis, 1 u n d g r ö e, m. fl. äro
allmänna på gräsmark, de två
förstnämnda goda fodergräs. P. alpi’na
är fjällbetenas värdefullaste växt.
Pobjedono’stsev [pab ],
Konstantin Petrovitj, f. 1827,
d. 1907, rysk jurist och reaktionär
politiker, 1860—65 prof, i
civilrätt i Moskva, 1872—1907 medlem
av riksrådet, 1880—1905 den
heliga synodens överprokurator. P.
hade ss. övertygad förfäktare av
absolutismen stort inflytande, var
motståndare till liberala rörelser
och kämpade mot sekterism och
för prästerskapets höjande.
Pochette f-sjä’tt] (fr., eg. liten
ficka), stockfiol 1.
dansmästar-fiol, miniatyrviolin med vanl. tre
strängar, stämda i c’, g’, d2,
använd vid dansundervisning på
1500—1700-t.
Po’ckenholts, g u a j a’ k v e d,
veden av två träd i tropiska
Amerika, Guaja’cum officivade och
Guaia’cum sa’nctum (fam.
Zygo-pliylla’ceae, ordn. Gerania’les). P.
är mycket hårt, tungt och svårt
att klyva samt användes till
lagerskålar, spec. i vattenmotorer,
till kägelklot, valsar o. a. för
stötar och slag utsatta föremål. P.
har en egendomlig lukt, beroende
på stor halt av gu a j a’kharts,
vilket i medicinen användes som
diuretiskt och svettdrivande
medel. Jfr G u a j a k o 1.
Pocker, fsv., eg. koppor; denna
sjukdom önskade man sina
fiender, och så utvecklades, med
anslutning till dial. puke, djävul,
ond ande, den nu v. bet. djävulen.
Poco [på’-], ital., något litet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
