Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Poinsot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Pokal—Polarbassängen
352
Pola. Parti av amfiteatern.
rikes historiska landskap,
omfattande ett område vid
Biscayabuk-ten (nuv. dep. Deux-Sèvres,
Ven-dée och delvis Vienne).
Poka’l (av lat. po’culum,
bägare), bägare med hög fot. Se ill. till
Dryckeskärl sp. 540.
Poker [sv. utt. på’-], eng., ett
slags kortspel (se d. o. sp. 1248 f.).
Pokule’ra (av lat. po’culwm,
bägare), dricka, rumla.
Pol ( av grek. po’los, hake 1.
spets, varpå något vrider sig,
axel). Astr. P., h i m m e 1 s p o 1,
skärningspunkterna mellan
jordaxelns förlängning och
himmels-sfären (se d. o.). — Fys. 1.
Elektrisk P., se G a 1 v a
-niskt element och
Koppling. — 2. Magnetisk P., se
Jordmagnetism sp. 190 och
Magnetiskt fält sp. 1058.
— Geogr. Nordpol och
sydpol, de punkter, där jordaxeln
skär jordytan. — Matem. Se P o
-lärt koordinatsystem.
Pola [pä’-], huvudstad i prov.
Pola, Venezia Giulia, n.ö. Italien,
nära Istriens sydspets. 49,000 inv.
(% kroater och slovener). P. har
lämningar från romartiden, ss.
Augustustemplet, en triumfbåge
och en nästan oskadad stor
amfi-teater. Utmärkt naturhamn;
starkt befäst örlogshamn. Stor
marinarsenal med dockor, varv
m. m. Handel och sjöfart. — P.
nådde hög blomstring under
romerska kejsartiden. Det
erövrades 1148 av Venedig, tillföll 1797
Österrike, vars främsta
krigs-hamn det blev, och kom 1919 till
Italien.
Pola’ck (po. poldk), person,
som har polska till sitt
modersmål. P. förekomma utom i Polen
till en mindre del i de till Polen
gränsande preussiska provinserna.
Till P. höra kassuberna utmed
östersjökusten, huvudsaki. i ”polska
korridoren”, vilka tala en polsk
dialekt, och masurerna (se
Masur i e n), som nu till största
delen äro förtyskade.
Pola’ck (fr. polacre), två-1.
tremastat råtacklat fartyg, använt i
de grekiska farvattnen.
Pola’ner, se Polen sp. 387.
Pola’r-, p o 1 a’ r i s k, p o
-1 ä’ r, som avser poler; som
ligger i närheten av 1. avser nord- 1.
sydpolen; rakt motsatt.
Pola’rbassängen, Arktiska
medel havet, benämning på
Atlantiska oceanens (jfr d. o.)
nordligaste del, vanl. känd under
namnet Norra Ishavet, (se
d. o.). P. omges dels av Asiens
och Europas landmassor, dels av
Grönland, Nord-Amerikas
arktiska öar och Alaska. Den
förenas genom det smala och grunda
Berings sund med Stilla havet
och genom två betydligt bredare
och djupare havssund, Norska
havet och Danmarks sund, med
Atlanten. P. är ofullständigt
upplodad; man vet dock, att om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
