Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polardag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Polarexpeditioner
356
T. v. Byrds Fokkermaskin landsättes på Spetsbergen. — T. h. Byrdexpeditionens
medlemmar.
Nederländernas och Englands
önskan att finna en motsvarighet
till de av portugiser och
spanjorer behärskade s. vägarna. 1553
utsändes engelsmännen H.
Wil-loughby och R. Chancellor att
söka nordostpassagen. Den förre
omkom på Kola, den senare nådde
över det av norrmän och ryssar
redan kända Vita havet till
Dvinas mynning. 1556 kom S.
Bur-rough till Nova ja Semlja, och
1580 uppnådde A. Pet och C.
Jack-man Karahavet. Under sökandet
efter nordvästpassagen fann
engelsmannen M. Frobisher
Hudsonsundet och Baffin Land (1576
-—-78), utforskade J. Davis (se
d. o.) farvattnen mellan
Grönland och Amerikas fastland
(Davis’ sund), trängde H. Hudson
(se d. o.) genom Hudsonsundet in
i Hudson viken, upptäckte W.
Baffin och R. Bylot 1615—16 Baffins
vik. Från 1630-t. upphörde
sökandet efter nordvästpassagen för
c:a 200 år. Under försök att
finna nordostpassagen upptäckte
W. Barents (se d. o.) Spetsbergen
1596. 1607 fann H. Hudson Jan
Mayen. Vid mitten av 1600-t.
avstannade även försöken att finna
nordostpassagen för en längre tid.
Under 1600-t :s förra hälft
utforskades Sibiriens nordkust av
ryssar, bl. a. S. Desjnev, som 1648
fann Berings sund. — 1100-t. är
av föga betydelse för den arktiska
forskningen med undantag för
ryska P. till n. Sibirien (under
ledning av bl. a. dansken V.
Bering; se Berings hav). —
1800- och 1900-t. Med 1800-t. får
polarforskningen ett kolossalt
uppsving. Under dess första
årtionden utforskade ryssarna (O.
v. Kotzebue, F. v. Wrangel, P. F.
Anjou, F. P. Lütke m. fl.) de till
ryska väldet gränsande delarna
av N. Ishavet. Samtidigt
återupp-togo engelsmännen sökandet efter
nordvästpassagen. 1819—20
upptäcktes Mel ville och Banks Land
av W. E. Parry, och 1829—33
utforskade J. och J. C. Ross
Boothia Felix, där den senare
upptäckte magnetiska nordpolen.
1845 startade J. Franklin en stor
expedition för att finna
nordvästpassagen. Den kom aldrig
tillbaka. För att undsätta den 1. få
underrättelse om dess öde
avsändes de följande åren ett tjugutal
engelska och amerikanska P., som
utforskade betydande områden av
de arktiska öarna n. om
Nord-Amerika. R. J. M’Clure (se d. o.)
fann nordvästpassagen, som R.
Amundsen senare (1903—06) för
första gången genomfor med ett
fartyg (”Gjöa”). — Vid mitten
av 1800-t. började svenskarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
