Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Polen (Historia — 1300)
388
Lwöw och Posen) och ett tiotal
specialhögskolor samt 2 enskilda
universitet, i Warszawa (”Polska
fria universitetet”) och i Lublin
(starkt katolskt). Vetenskapliga
sällskap finnas i
universitetsstäderna. De största biblioteken äro
universitetsbiblioteken i
Warszawa och Kraköw (Jagelloniska
biblioteket). De viktigaste
museerna äro nationalmuseerna i
Warszawa och Kraköw. I Kraköw
märkes vid. Czartoryskimuseet
med stora samlingar av konst,
vapen m. m. samt bibliotek,
varjämte det under restaurering
stående slottet på Wawel skall
inrymma museala samlingar och
bibliotek. I Warszawa finnas
statsarkiv, arkeologiskt
centralmuseum, krigsmuseum och
naturhistoriskt museum. — Press. P:s
största tidning är piasternas
Kraköworgan Illustrowany
Kur-jer Codzienny (Illustrerade
dagliga kuriren). Vid. märkas den
nationaldemokratiska Gazeta
Warszawska, Korfantys organ
Rzeczpospolita, piastorganet Echo
Warszawskie och den
socialistiska Robotnik (Arbetaren),
samtliga i Warszawa. Flera tyska
lokala organ finnas samt flera
främlingsorgan, främst Journal
de Pologne. — Historia.
Uppkomsten av det polska riket,
som enl. traditionen grundlädes
av bonden P i a s t, daterar sig
från den tid, då en del
väst-slaviska stammar sammanslöto
sig till gemensamt försvar. Dessa
stammar, av vilka polanerna
givit namn åt riket, hade på den
stora folkvandringens tid slagit
sig ned på de av germanerna
utrymda slätterna mellan Weichsel,
Netze och Warthe. Under senare
hälften av 900-t., då P:s säkert
kända historia börjar, var det en
stor stat, sträckande sig från Elbe
till Dnjepr. Dess furste Mieszko
tvangs av tyskarna, som under
föregivet nit för hedningarnas
omvändelse inträngde i landet, att
avlägga länsed till kejsar Otto I
963 samt antog kristendomen 966.
Hans son B o 1 e s 1 a v I C h r o
-bry, ”den dristige” (992—1025),
emanciperade sig skickligt från
Tyskland, öppnade genom
erövringar vägen för P. till Östersjön
och vann Lill-Polen med Kraköw.
Efter en upplösningstid med
resningar av de tvångskristnade
massorna, fientliga anfall och
tronstridigheter restaurerade B o
-1 e s 1 a v III, ”den snedmynte”,
(1102—39) riket. Enl. vedertagen
sed skiftade han emellertid vid sin
död riket mellan sina fyra söner,
varvid riksenheten skulle tryggas
genom att den äldste sonen och
efter honom den äldste i ätten
skulle ss. storfurste i Kraköw
utöva det s. k. principatet. Men
därvid blev P. ett rov för den s. k.
d e l n i n g s tidens (1139—1300)
slitningar. Principatet gick under
ständiga strider ur hand i hand,
och samtidigt splittrades P.
alltmer genom ideliga arvskiften; i
slutet av 1200-t. funnos 16
praktiskt taget fristående
furstendö-men. Följden blev svaghet utåt;
bl. a. nödgades delriket Masoviens
furste, Konrad, 1225 mot de
halvvilda preussarna söka hjälp hos
Tyska orden (se d. o.), som med
tiden skulle bli P:s farligaste
fiende. Även den inre
utvecklingen blev olycklig. Hierarkins makt
växte, då de konkurrerande
furstarna för att uppnå kyrkans
värdefulla stöd över bjödo
varandra i eftergifter för de
andliga; adeln (szlachtan, av ty.
Geschlecht) ökades snabbt, då de
olika furstarna dubbade nya
riddare i mängd, vilkas
självrådighet och självständighetskänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
