Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Polen (Historia — 1921)
398
verkan av den franska
julirevolutionen utbröt 1830 i ryska P. ett
uppror, som f. å. blodigt kuvades.
Därefter upphävdes konungariket
P., och de sista resterna av polsk
autonomi blevo efter ett nytt
polskt uppror 1863 hänsynslöst
demolerade. Ryska P. delades upp
i tio ”Weichselguvernement” och
ställdes under ryska
generalguvernörer, och en
russifierings-politik påbörjades, som fortsattes
intill världskriget. Ett
motsvarande förtyskningsarbete bedrevs
spec. från 1870-t. i de tyska
delarna, som dock uppnådde ett högt
materiellt välstånd. Endast i de
av österrikarna tagna områdena
av P. intogo polackerna, spec. på
senare tid, en från
denationalise-ringsförsök fredad och i många
fall gynnad ställning. —
Världskrigets utbrott väckte på allvar
de polska förhoppningarna om
P:s återupprättelse. Dessa
förhoppningar knötos i regel till
centralmakterna; de av Jözef
Pil-sudski organiserade ”legionerna”
stredo från krigets första dagar
på österrikarnas sida mot
Ryssland. Sedan centralmakterna
efter för härjande strider intagit
det ryska P., proklamerades P.
också nov. 1916 som en fristat i
”fast anslutning” till
centralmakterna; i den nya staten skulle
dock icke ingå Tysklands och
Österrikes polska landsdelar, och
även av de ryska tänkte
Tyskland annektera en del. Polackerna
ställde sig mycket reserverade;
snart visade det sig också, att det
tillsatta ”statsrådet” kom i
fullständigt beroende av
ockupations-myndigheterna. Efter ryska
revolutionen ändrades situationen i
ett slag: hindren för P:s
återuppbyggande lågo nu uteslutande hos
centralmakterna; den
revolutionära ryska regeringen erkände
genast P: s oavhängighet, även
om den förutsatte polsk-ryskt
militärförbund, liksom även
västmakterna, som dittills bundits
av hänsyn till Ryssland.
Slitningarna med centralmakterna blevo
däremot allt svårare. Ett
manifest sept. 1917, vari dessa gåvo
P. en provisorisk författning och
tillsatte ett regentskapsråd av
tre polska män, innebar i
realiteten ingen förändring i den
tyska maktutövningen. — P. s o m
fri republik (1918—).
Centralmakternas nederlag hösten
1918 betydde den polska frihetens
seger. Ockupanttrupperna
lämnade landet, Piisudski
övertog statsmyndigheten, och en
regering bildades av I. Paderewski.
Versaillestraktaten fastställde i
det stora hela det nya P:s
gränser. Av de polsk-tyska områdena
fick det största delen av Posen
och en del av West-Preussen;
Danzig (se d. o. sp. 114) skulle
bilda en fri stad under N. F:s
beskydd, dock med vissa
överhög-hetsrättigheter för P. De
polskösterrikiska områdena tillf öllo i
det hela P., medan frågan om P:s
gränser österut lämnades öppen.
Gränserna ha sedan närmare
fixerats: gränsen till Tyskland
fastställdes 1921 av N. F:s råd,
sedan en av förbittrade strider
mellan tyskar och polacker
föregången och efterföljd
folkomröstning i Ober-Schlesien (se d. o.)
ägt rum; P. fick den övervägande
polska delen av området. Av
Teschenområdet, som var föremål
för tvist mellan P. och
Tjecko-Slovakiet, erhöll däremot P. endast
själva staden Teschen. Efter heta
strider med bolsjevikerna (vilka
1920 ryckt fram i Warszawas
omedelbara närhet och
tillbaka-slogos av polackerna, först sedan
fransk hjälp anlänt) fastställdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
