Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Polisuppsikt—Polk
408
Polisuppsikt, den särskilda
uppsikt över enskild person från
polismyndighets sida, som i de
flesta länders lagstiftning kan
förekomma ss. särskild
straffpåföljd. I Sverige förekommer P. i
form av övervakning av villkorligt
frigivna fångar och lösdrivare.
Polite’ss (fr. politesse, av
po-lir, polera), belevenhet, fint
uppträdande, artighet.
Politi’ ( av grek. politei’a,
stats- 1. stadsförvaltning, av
po’-lis, stat, stad),
sammanfattningen av de för en stat (1. mindre
samhälle inom denna) gällande
förordningar rörande invånarnas
säkerhet, lugn, bekvämlighet etc.,
d. v. s. inre förvaltning. Man
plägar skilja mellan
personpo-1 i t i, d. v. s. åtgärder för
registrering och identifiering av
befolkningen ävensom
skyddsåtgärder för enskilda på grund av
fattigdom, sjukdom, vanart
m. m., s o c i a 1 p o 1 i t i, d. v. s.
åtgärder för allmän sedlighet,
hälso- och sjukvård,
arbetarskydd m. m., kultur politi,
d. v. s. anstalter för undervisning,
skydd för forn- och naturminnen
etc., n ä r i n g s p o 1 i t i, d. v. s.
åtgärder med avseende å företag
av olika slag, kontroll över vissa
varor, uppmuntrande av näringar
m. m., samfärdspoliti,
d. v. s. åtgärder för fastigheters
registrering och gränsreglering,
planmässigt bebyggande av
samhällen, anläggning av vägar,
gator o. d., kontroll å
fortskaffnings-medel, samt allmän
ordnings- och
säkerhets-politi, den egentliga
polisverk-samlieten. — Politi rät t,
äldre benämning på rättsreglerna
om politi.
Politi’k (av grek, politikds,
hörande till staten), i teoretisk
mening läran om staten och dess
funktioner (statslivet) ; i
praktisk bet. statslivet självt,
allmänna angelägenheter, statskonst; i
överförd bet. slughet, beräkning.
— Pol i’tiker, person, som
ägnar sig åt politik. — Adj.:
pol i’tis k. -— P o 1 i t i s e’ r a,
driva 1. diskutera politik.
Politiken. 1. Se Folkets
Dagblad Politiken. — 2.
[-ti’kken]. Morgontidning i
Köpenhamn, Danmarks främsta
radikala tidning, grundad 1884 av
V. Hörup (red. till 1901) och E.
Brändes (red. 1901—04). Red.
sedan 1904 H. Cavling.
Politi’mål, se Ekonomi.
Politisk ekonomi, föråldrad
beteckning för nationalekonomi.
Politisk förbrytelse, se
Strafflagstiftning och
Utlämning.
Polity’r (lat. politiira),
glans-slipning; glans; spritlack (se
Lack 1) ; belevenhet, (blott
yttre) förfining.
Poliva’nov, A1 e k s e j Än
-drejevitj, f. 1855, d. 1920,
rysk general, var 1915—16 (efter
Suchomlinov) krigsminister. P.
ingick sedermera i bolsjevikisk
tjänst.
Polizia’no [pålitsi-], A n g e 1 o,
f. 1454, d. 1494, italiensk skald
och humanist, prof, i antik
litteratur i Florens 1480. P. var en
av renässansens främsta
latinskalder men har haft större
betydelse genom sina italienska
dikter, episka, lyriska och
dramatiska (herdedramat Orfeo, 1472).
PoTje, plur. p o 1 j o r, se Dal
sp. 1560.
Polk fpåok], James, f. 1795,
d. 1849, jurist, För. Stat:s elfte
president (1845—49), demokrat.
Under hans regim gjordes
landförvärv genom uppgörelse med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
