Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Poplar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Populär—Porjus kraftverk
460
tändstickor och importeras, spec.
från Finland och Ryssland. Till
P. höra även popplar. I Sverige
finnas blott odlade (stundom
förvildade) popplar, bl. a.
följande: P. a’tba, silverpoppel,
med vitluddiga knoppar och
rundade, flikiga, under vitludna blad;
P, ni’gra, svartpoppel, och
dess varietet ita’lica,
pyramid-p oppe 1, med glatta knoppar och
nästan äggformiga, under gröna
blad, den sistnämnda ända från
roten grenig med upprätta
grenar; P. balsami’fera, bals am
-p o p p e 1, med mycket klibbiga,
starkt doftande knoppar och
äggrunda blad. — Flera poppelarters
ved användes utomlands till
pappersmassa. — Asp och flertalet
popplar äro besvärliga genom sina
talrika rotskott. De förökas vanl.
genom dylika och sticklingar. •—
P. är känt sedan kritperioden.
Populä’r (fr. populaire, av lat.
po’pulus, folk), allmänt omtyckt,
folkkär; avsedd för folket,
lättfattlig. — P o p u la r i s e’ r a,
framställa i lättfattlig form. —
P o p u 1 a r i t e’ t, folkgunst.
Populärvetenskapliga
föreläsningar, se
Folkbildningsarbetet sp. 238.
Populärvetenskapliga
småskrifter, prisbilliga folkskrifter,
vilka populärt framlägga
vetenskapens resultat. Serier av P. ha
utgivits av bl. a.
studentföreningarna Heimdal och Verdandi.
Pordenone [-nå’ne], eg.
Giovanni Antonio de’ S a c c h i,
f. 1483, d. 1539, italiensk målare,
kom från Friuli till Venedig, där
han anslöt sig till Giorgione. P.
utförde stora freskoserier bl. a. i
domkyrkorna i Treviso och
Cre-mona.
Porer (av grek. po’ros,
genomgång), fina håligheter, — Bot.
Skarpt begränsade, tunna ställen
på växternas cellväggar (i allm.
ej verkliga hål). Genom P. sker
diffusionen av vatten och
näringsämnen mellan sådana celler,
vilkas väggar i övrigt genom
tjocklek 1. kemisk beskaffenhet
omöjliggöra diffusion. P. äro spec.
talrika i ledningsvävnad. — Med. och
Zool. Hudkörtlarnas mynningar.
Porfy’r, en sur eruptivbergart
med finkornig till tät grundmassa
och strökorn av kvarts 1. fältspat.
Användes särskilt förr till
prydnadssaker och i arkitekturen på
grund av sin förmåga att anta
hög polityr och den mångfald
färgvarieteter, som förekomma.
Porfyri’ner, ett antal
komplicerade organiska föreningar, som
ingå i en del naturliga färgämnen,
ss. klorofyll och hemoglobin.
Porfy’rios, d. omkr. 300,
grekisk filosof.
SeNyplatonis-m e n.
Porfyri’t, en eruptivbergart,
som skiljer sig från porfyr genom
en mera basisk sammansättning,
varför strökornen utgöras av
kalkrik 1. relativt kalkrik plagioklas,
pyroxen, amfibol och biotit. P. är
vanl. mörkgrå till svart; användes
föga i arkitekturen.
Porfyroi’d, metamorfiska
por-fyrer och porfyrtuffer.
Porfyrstruktur, se S t r u k
-t u r. Petr.
Pori [på’-], se B j ö r n e b o r g.
Porjus kraftverk, ett staten
tillhörigt kraftverk, beläget vid
det översta av P o r j u s f a 11 e n,
c:a 10 km. nedanför Stora Lule
älvs utflöde ur Stora Lulevatten.
Älvens oreglerade vattenmängd
varierar mellan 40 och 1,500
kbm./sek. Fallhöjd c:a 56 m.
Effekten är fördelad på 6
turbinenheter, uppställda i en ur berget
utsprängd maskinsal, tre med
vardera maximalt 12,500 HK, tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
