Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pragmatisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Pragmatisk—Praktiska ungdomsskolor
546
Pragma’tisk (grek,
pragmati-ko’s, av pra’g ma, verksamhet), eg.
verksam; erfaren; som avser
stats-saker; adj. till pragmatism (se d.
o.); se även Historia sp. 777.
Pragmatisk sanktion, från
den romerska rätten hämtad
benämning på vissa av en suverän
utfärdade edikt av synnerlig vikt.
Exempel därpå är P. i Bourges
1438
(seGallikanskakyr-kan), Karl V:s P. 1541 ang.
Nederländernas (se d. o. sp. 703)
odelbarhet och kejsar Karl VI :s
P. 1713 (se H a b s b u r g sp. 269).
Pragmati’sm (jfr
Pragmatisk), en särskilt i Amerika och
England betydelsefull filosofisk
och pedagogisk riktning, som
funnit sina främsta målsmän i
W. James och F. C. S. Schiller.
Med anknytning till sofisten
Protagoras (se
Försokratisk filosofi sp. 961)
hävdar den moderna P., att man
icke kan tala om ”sanning” hos
ett omdöme, om därmed skall
avses dess överensstämmelse med en
objektiv verklighet, utan endast
för så vitt som ett omdöme leder
till konsekvenser, vilka äro
nyttiga för vårt liv. P. röjer
frändskap med empiriokriticismen (se
d. o.) och Machs (se d. o.)
ståndpunkt. — Ss. pedagogisk riktning
representeras P. främst av J.
Dewey (se d. o.) med ett
uppfost-ringsprogram, som går ut på att
lära genom att handla. Han
kräver skolor, som främst skola lära
de unga, huru man skall skaffa sig
kunskaper, när de behövas, men
i fråga om kunskapsinnehållet
inskränka sig till att ge en
grundlig kännedom om ett litet antal
typiska erfarenheter. Deweys och
P: s strävanden ha satt djupa spår
i den s. k. Daltonmetoden (se
P a r k h u r s t). De ha ock haft
stor betydelse för den tyska
”arbetsskola”, som i Georg
Ker-schensteiner äger sin främste
ban-brytare och som satt djupa spår
inom den svenska skolvärlden.
Praha, se Prag.
Prairial [präria’11] (fr., av
prairie, äng), ängsmånad, franska
revolutionskalenderns nionde
månad, 20 (21) maj—18 (19) juni.
Pra’kritdialekter, se Indiska
språk sp. 1334.
Praktbaggar, BuprestVdae, en
fam. ofta metallglänsande
Skalbaggar. Likna knäppare, men
halssköldens bakre hörn äro ej
spetsigt utdragna. Larverna leva,
vanl. flera år, i ved 1. under bark.
Prakti’k (av grek, praktiko’s,
som hör till handling),
tillämpning i handling, användning i
livet (motsats: teori);
erfarenhet, övning; läkares 1. advokats
kundkrets; utövning av läkar- 1.
advokatyrket. — Praktik
a’-b e 1, användbar; verkställbar;
gång- 1. farbar. — P r a k t i s e’
-r a, omsätta i livet; utöva
praktik ; förflytta. — Pra’ktisk,
som avser 1. framträder i
handling; inriktad på realiteter, med
utpräglat verklighetssinne, med
anlag för tillämpande
verksamhet; klok, händig; ändamålsenlig.
Pra’ktika (mlat. pra’ctica,
utövning) , se Prognostikon.
Pra’ktika, p r a’ t i k a (sp.
practica, ital. pratica), tillstånd
för fartyg att komma i förbindelse
med land, särskilt sedan det legat
i karantän.
Praktika’bel, Praktis e’ ra,
Pra’ktisk, se Praktik.
Praktiska skolor, beteckning
för vissa enskilda skolor, vilka
mera än statens skolor tillgodose
de rent praktiska ämnena, ss.
bokföring, slöjd m. m.
Praktiska ungdomsskolor,
de mera direkt på det praktiska
livet inriktade skolor, vilka grund-
18. — L e x. IX. Tr. 17. 11. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
