- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IX. Park-Sagån /
561-562

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predominera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

561

Predominera—Prej a

562

Predomine’ra (av lat. prae,
före), ha överhand, vara
förhärskande.

Preexiste’ns (av lat. prae,
före), föruttillvaro, spec. med
hänsyn till den bl. a. av Platon
och nyplatonismen hävdade läran
om själens föruttillvaro.

Prefe’kt (lat. praefe^tus, av
praefi’cere, sätta att förestå). 1.
Titel för flera civila och militära
ämbetsmän i Romerska riket,
bl. a. stadsprefekten
(prae-fectus u’rbi 1. u’rbis), konungens
ställföreträdare, och p r e t o
-rianprefekterna, urspr.
befälhavare (till antalet två) för
pretorianerna (se d. o.), från
100-t. e. Kr. kejsarens bisittare
vid rättskipningen och efter
riks-delningen under Diocletianus
ledare av civilförvaltningen i var
och en av de fyra riksdelarna. —
2. Föreståndare för vissa
vetenskapliga institutioner. — 3. I
vissa länder titel för
styresmannen för administrativa områden,
bl. a. i Frankrike (se d. o. sp.
489) för departementscheferna.

Preferens [-ra’ngs] (fr.
préfé-rence). 1. Företräde, förmånsrätt.
— 2. Ett slags kortspel (se d. o.
sp. 1247).

Prefi’x (av lat. praefi’xus, fäst
framför), se A f f i x.

Preformatio’nsteorin (av lat.
prae, förut, och forma’re, bilda),
teori, enl. vilken redan
könscellerna innehålla den blivande
organismens alla organ i miniatyr.
Vid utvecklingen nybildas intet,
allt finnes på förhand, är
prefor-merat. Efter upptäckten av
sper-matozoerna uppstodo två
riktningar inom P.: anim a 1
kuli’ s m en, som lärde, att
organismen var preformerad i
spermato-zoen, och ovuli’smen, som
antog, att miniatyrbilden fanns i
ägget, — Gentemot P. framställde

Fritz Pregl.

K. F. Wolff 1759 en senare
allmänt antagen epigene’s- 1.
epige’nesisteori, enl.
vilken dylika, till formen
färdigbildade organ icke finnas i
könscellerna; organen anläggas
successivt under fosterutvecklingen.

Pre’gel, Ost-Preussens
huvudflod, med tre källfloder.
Utmynnar i Frisches Haff. 125 km.

Pregl, Fritz, f. 1869,
österrikisk kemist, prof, i medicinsk
kemi i Graz 1913, har tillämpat
kvantitativa analysmetoder för
organiska ämnen på mycket små
substansmängder (mikroanalys)
och erhöll härför 1923 års
Nobelpris i kemi.

Preglacia’1 (av lat. prae,
före), förglacial, som
hänför sig till geologiska bildningar
närmast före istiden.

Pregna’ns (av lat. prae’gnans,
havande, dräktig), rikt
betydelseinnehåll i sammanträngd form,
kärnfullt uttryckssätt. — Adj.:
p r e g n a’ n t.

Prehistorisk (av lat. prae,
före), förhistorisk.

Pre’ja (ty. preien, urspr. av
lat. preca’ri, bedja), från fartyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/9/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free