Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Preussen
582
Preussen. Sehleslskt landskap med klostret Grüssau.
näml. dels städerna Elbing,
Braunsberg, Pillau och Memel
jämte andra områden, vilka 1629
—35 voro upplåtna åt Sverige,
dels de av Karl X Gustav gjorda
erövringarna i West-Preussen
1655—56). — Den första
stormaktstiden (1701—
97). Kejsarens erkännande av
Fredrik III:s av Brandenburg
upphöjelse till konung under
namn av Fredrik I av P.
(1701—13) gavs som belöning
för att han understödde denne
med hjälptrupper i Pfalziska
kriget, vilken politik han enl.
löfte fullföljde i Spanska
tron-följdskriget (se d. o.). Detta
kostade P. stora offer mot
obetydliga landförvärv. Den högre
kulturen främjades av Fredrik I,
men hovets slösande prakt bragte
P:s finanser i oordning.
Fredrik Vilhelm I (1713—40) är
känd som den store reformatorn.
Han lade bl. a. skatt på adelns
egendomar, grundade folkskolor,
införde skoltvång och förbättrade
jordbruket, framför allt i
Ost-Preussen. Handel och industri
gynnades i merkantilistisk anda.
Armén disciplinerades strängt
och ökades till den för en
befolkning på 2,5 mill. betydande
numerären 83,000 man. Hans
utrikespolitik var försiktig. I Stora
nordiska kriget (se d. o.) ingrep han
i dess senare skede och vann
ge
nom freden i Sthlm 1720 från
Sverige Vor-Pommern s. om
Peene, Usedom, Wollin, Damm
och Gollnow mot ett vederlag av 2
mill. rdr. Under sonen
Fredrik II den store (1740—86)
nådde P. en erkänd
stormakts-ställning. Genom två krig mot
Österrike vann P. nästan hela
Schlesien (se österrikiska
tronföljdskriget),
varigenom dess område ökades med %.
Den österrikiska diplomatins
ivriga försök att i början av 1750-t.
bilda ett stort förbund mot P.
föranledde Fredrik att själv gripa
till vapen, varvid han fick emot
sig en stor koalition och måste
kämpa en hård och förödande
kamp för sitt väldes räddning (se
Sjuåriga kriget). Efter
1763 närmade sig P. Ryssland för
att få ett stöd mot Österrike och
gjorde viktiga landförvärv genom
deltagande i Polens första
delning, som Fredrik Vilhelm
II (1786—97) fullföljde genom
ytterligare två (se Polen sp.
395). Fredrik II rivaliserade
med kejsarmakten om
inflytandet i Tyskland, bl. a. genom
Bayerska tronföljdskriget (se
Bayern sp. 1175). Han
fortsatte på skilda områden faderns
reformverksamhet; den andliga
och materiella odlingen i P. gick
också starkt framåt. Armén,
dåtidens största, bragtes upp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
