Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Primulaceae ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599 Princip—Prins Carls uppfostringsinrättn. för fattiga barn 600
New Jersey, n.ö. För. Stat., n.ö.
om Trenton. Ansett enskilt
universitet, grundat 1746. 6,000 inv.
Princi’p (lat. princi’pium,
början, grundbegrepp), term, som
användes dels inom äldre och
nyare skolastisk filosofi, ss.
lik-betydande med g r u n d (se d. o.),
dels i vetenskapligt och även
all-dagligt språkbruk ur teoretisk
synpunkt om mera allmänna
förutsättningar för en tankegång
1. bevisföring, ur praktisk om
grundsatser för människans
handlande. P. kallas även vissa
naturlagar av allmännare innebörd,
spec. inom mekaniken. — Adj.:
principi e’11.
Pri’ncip [-tjip], Gavril, f.
1894, d. 1918, bosnisk attentator,
förövaren av mordet på Franz
Ferdinand (se d. o.). På grund
av sin ungdom ådömdes P. endast
20 års fängelse.
PrincipaT (av lat. principa’lis,
förnämst). 1. I sms. förnämst,
huvud-. — 2. Chef, arbets- 1.
uppdragsgivare.
Principala’tsläran kallas den
på 1740-t. spec. av mösspartiet
förfäktade uppfattningen, att en
riksdagsman är bunden av sina
väljares (”principalers”)
instruktioner och skyldig att inför dem
redogöra för hur han fullgjort sitt
uppdrag. P., som hade stöd i den
i 1720 års R. F. uttryckta
folk-suveränitetsprincipen, blev
aktuell i samband med
tronföljarvalet 1742, då Stockholms borger
-skap under ledning av mössledaren
K. Springer fordrade redogörelse
av sina riksdagsombud för deras
ståndpunkt. Hattchefen Plomgren
vägrade å dessas vägnar att
lämna sådan redogörelse. Efter
ytterligare komplikationer blevo
Springers läror av regeringen och
av 1746—47 års riksdag
förklarade stridande mot grundlagarna.
PrincipaT, se Pr incep s.
Principe [pri’q-], se
Portugisiska Guineaöarna.
Pri’ncipe [-tjipe] (ital., av lat.
pri/nceps, den främste), furste,
den högsta italienska adelstiteln.
Principie’11, se Princip.
Principryttare, person, som
pedantiskt håller på vissa
principer.
Prins, Prinsessa (fr. prince,
resp, princesse, av lat. pri’nceps,
den främste), titel på manlig,resp,
kvinnlig, icke regerande medlem av
regerande 1. detroniserat
furstehus; även utländsk adelstitel (se
d. o.). Svensk prins och prinsessa
bära titeln kunglig höghet,
varjämte prins enl. sedvanerätt
erhåller titeln hertig (se d. o. sp.
702). Den till tronföljden närmast
berättigade prinsen,
kronprinsen, samt den av dennes
bröstarvingar, som efter honom är
närmast berättigad till tronen, bli
myndiga vid 18 års ålder. Varken
prins 1. prinsessa får ingå
äktenskap utan konungens samtycke,
prins dessutom ej med enskild
mans dotter. Prins skall
uppfostras inom landet och i den
evangeliska läran. Han får icke
inneha civilt ämbete och icke utan
konungens och riksdagens
samtycke bli regerande furste av
utländsk stat. — Prins av
blodet, prins av furstligt hus.
Benämningen kom i bruk i
Frankrike under 1400-t.
Prins Carls
uppfostringsinrättning för fattiga barn
tillkom 1832 genom insamlade medel.
1851 övertog Stockholms stad en
av P:s två avdelningar,
”förbätt-ringsavdelningen”. Den andra
avdelningen, den egentliga
uppfostringsanstalten, är från 1861
förlagd till Gålön i österhaninge
skn. Vid inrättningen vårdas c:a
60 barn. Flertalet placeras ss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
