Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Priskurant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Prisridning—Privilegium
608
Prisridning, tävlan till häst,
avsedd att pröva dels hästens
lydnad och förmåga att utföra vissa
vändningar och rörelser i olika
gångarter, dels ryttarens förmåga
att under iakttagande av korrekt
sits och hållning behärska hästen.
I Olympiska spelens P. ha svenska
ryttare 1912, 1920 och 1924
hemfört de främsta prisen. Jfr F ä 11
-tävlan, R i d n i n g och
Ridsport.
Prisrätt, de folkrättsliga
regler, enl. vilka en krigförande
makt anses berättigad att
uppbringa enskildas fartyg och gods
av fientlig 1. neutral natur.
Tillfredsställande garantier för P: s
respekterande ha hittills saknats.
Jfr Prisdomstol.
Prisstegring, motsatsen till
prisfall (jfr d. o.). Allmän P.
beror på minskning av
varuomsättningen 1. ökning av
penningmängden (jfr Inflation). P. på
särskilda varor beror på ökad
knapphet och kan t. ex. under
krigstid förekomma i stor skala
betr, nödvändighetsvaror. Båda
slagen av P. skapa intryck av
”dyrtid”.
Priva’t (lat. priva’tus, av
private, frånskilja), enskild, ej
offentlig; som ej innehar något
ämbete; personlig; tillhörande
enskild person, i enskilt bruk. —
P r i v a’ t i m, enskilt, för sig
själv; i enrum, utan vittnen. —
Privat i’st, den som, vanl. efter
enskild undervisning, undergår
prövning för student- 1.
realskole-exarnen i den särskilda ordning,
som gäller för dem, vilka icke
avlägga sådan examen ss. lärjungar
vid dimissionsberättigat läroverk.
Privategendoms
okränkbar-het i lant- och sjökrig, se
Krig, Ockupation och
Uppbringning.
Privatläroverk, av enskilda
personer 1. bolag upprättade och
underhållna skolor; några P.,
särskilt högre flickskolor, ägas
av kommuner. Somliga
motsvara folkskolorna, andra de
allmänna läroverken, andra åter
avse att ge utbildning för olika
grenar av näringslivet. Vissa P.
understödjas av staten, ss. högre
flickskolor (se d. o.), högre
goss-och samskolor samt enskilda
mel-lanskolor (se Mellanskola).
I nämnda trenne grupper av P.
undervisades vårterminen 1926
34,699 lärjungar, därav 6,130
manliga och 28,569 kvinnliga.
Åtskilliga P. ha gjort betydelsefulla
insatser genom tillämpande av
nya organisationsformer och
undervisningsmetoder.
Privaträtt, till skillnad från
offentlig rätt, den del av en stats
rättsordning, som reglerar den
enskilda sammanlevnaden
människor emellan. P. delas i allmän P.,
vanl. kallad civilrätt, och speciell
privaträtt (se dessa ord).
Privilegie’ra (jfr
Privilegium), ge särskilda förmåner.
Privile’gieår (jfr
Privilegium), detsamma som nådår.
Privile’gium, plur. p r i v i 1
e’-g i e r (av lat. pri’vus, enskild, och
lex, lag), enskild rätt 1. förmån,
företrädesrättighet; lag, som
statuerar företrädesrättighet i visst
hänseende för en samhällsklass
o. s. v. — P., som beviljades och
upphävdes av konungen,
förekom-mo tidigare i olika former. Mest
framträdande ha
ståndsprivile-gierna varit. I fråga om dem
befästes emellertid så småningom
den grundsatsen, att alla stånds
samtycke fordrades för beviljandet
av dylika (1720 års R. F., § 49)
och att intet stånds P. finge
avskaffas mot dess egen vilja. Redan
på 1700-t. började de avskaffas,
och genom
representationsrefor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
