Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Projektion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Projektion—Proklos
622
spetsen. — Rök-, gas-, 1 y s
-och spårljusprojektiler
användas för rök- och
dimbelägg-ning, stridsgasbeskjutning,
terrängbelysning samt för skjutning,
spec. mot luftmål, varvid
kulbanan anges medelst ett ljusspår i
luften. — Artilleriprojektiler äro
i regel försedda med rör (se d. o.)
för P:s söndersprängande.
Projektio’n (av lat. proje’ctio,
framkastande), avbildning av
rymdföremål på en yta, vid P. i
inskränkt mening (o r t o g o n a’ 1
1. rätvinklig P.) med hjälp av
vinkelräta linjer. P. av en punkt
på en rät linje 1. ett plan är
föt-punkten av normalen från
punkten mot den räta linjen 1. planet.
P. av en rät linje är den räta
linje, som förbinder P. av den
första linjens ändpunkter. P. på
ett plan av en kurva 1. yta är den
kurva 1. yta i planet, som bildas av
P. av kurvans 1. ytans alla
punkter. — Av P. i vidsträckt mening
märkas följ ande: C e n t r a’ 1
-projektion är avbildning på
ett plan med räta linjer, spm från
en gemensam punkt dras till
föremålets olika punkter. (Jfr
Perspektiv.) Sned 1.
klinogra’fisk P. är
avbildning på ett plan med hjälp av
sinsemellan parallella linjer, som
bilda spetsig vinkel mot planet.
Se även Kartprojektion.
— Inom linearritningen användes
utom sned P. och
centralprojektion vanl. rätvinklig P. på ett
horisontellt och ett vertikalt plan
(horisont a’1- och v e r
tika’Iprojektion), stundom
därjämte på ett mot de båda
andra vinkelrätt plan (s i d o
-projektion). — A x o n o
-m e t r i’ är en avbil dningsmetod,
vid vilken ett föremåls P. på tre
mot varandra vinkelräta plan
projicieras på ett fjärde, mot de
tre andra lutande plan. — Jfr
Kristall sp. 1336. — P r o
-jektionsapparat, se
Skioptikon.
Projekti’v geometri (jfr
Projektion), läran om de
egenskaper hos rums storheter, vilka
bli oförändrade vid
centralprojektion. Hit höra deskriptiva
egenskaper, ss. punkters anordning,
skärning mellan linjer m. m.,
men även metriska, t. ex.
harmoniska egenskaper. Harm
o’niska punkter äro fyra punkter
a, b, c och d på en rät linje, så
belägna, att sträckan ac är
harmoniskt medium till ab och ad.
Sträckan ac säges vara
harmoniskt delad av b och d; a och c
sägas vara kon j uge’r a de, likaså
b och d. Centralprojektionerna av
a, b, c och d på en annan rät linje
äro nu även harmoniska punkter.
Projektionsstrålarna sägas bilda
ett harmoniskt knippe
och skära vilken rät linje som
helst, vilken träffar dem alla, i
fyra harmoniska punkter.
Projektor (jfr
Projektion), se Skioptikon.
Projicie’ra (av lat. proji’cere,
framkasta), göra ett utkast, en
projektion.
Pro’kansler (av lat. pro, i
stället för), se
Universitetskansler.
Prokla’ma (av lat. proclama’re,
utropa), se Ärsstämning.
Proklamatio’n (av lat.
procla-ma/re, utropa), högtidligt
tillkännagivande, upprop. — P r o •
k 1 a m e’ r a, utropa, kungöra.
Prokle’tije, se
Balkanhalvön sp. 1023.
Prokli’tiskt (av grek,
prokli’-nein, böja sig fram) kallas ett
svagtonigt ord, som ansluter sig
till ett starktonigt efterföljande
(t. ex. din bror).
Proklos, f. 410, d. 485 e. Kr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
