Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prärieindianer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Prärieindianer—Prästboställen
666
Mest känd är den
nordamerikanska spräckliga
präriehö-n a n, Tympanuclius cupi’do.
Prärieindianer (jfr
Indianer sp. 1293), till skilda
språkgrupper hörande indianer (mest
kända äro sioux), fordom bosatta
på Nord-Amerikas prärier.
Typiskt för den för alla P.
gemensamma kulturen var bl. a., att
man förde ett kringströvande liv,
följande bisonhjordarna. Fasta
bostäder användes ej, endast lätt
flyttbara skinntält. Jordbruk
idkades icke. Dräkten var helt av
läder, ofta prydd med färgade
piggsvinstaggar, i senare tid
glaspärlor. Vapnen voro båge och pil,
lans och tomahawk. Med
bison-hjordarnas utrotande under
1800-t:s senare hälft försvann också
betingelsen för P:s existens.
Prärievarg, Ca’nis la’trans, en
art H u n d d j u r med smutsigt
gulgrå, under ljusare kropp.
Längd inkl, svans c:a 1,4 m.
Nord-Amerikas prärier. Tämjbar.
Präst (urspr. av presbytér, se
d. o. 1), person, som har till
uppgift att utföra de religiösa
kult-handlingarna: offer, böner,
invig-ningsakter m. m., ev. också att
vaka över iakttagandet av
religionens normer. Exempel på länder
med stort och mäktigt
prästerskap äro Indien samt det gamla
Egypten. Greklands P. voro högt
ansedda men bildade i allm. ingen
sluten kast utan voro utanför
tempeltjänsten vanliga medborgare.
Här liksom i andra länder funnos
dock även spec. prästsläkter. I
Rom bildade P. slutna kollegier
(jfr Pontifex). Vissa antika
prästtitlar antyda f. ö. ett
ursprungligt sammanhang mellan
prästadöme och kungadöme.
Såväl i Grekland som i Rom funnos
också prästinnor, särskilt i
gudinnornas tjänst men även
eljest (jfr Vestaler). Om
uppkomsten av ett prästerskap i den
kristna kyrkan se Presbyter
1 och Nattvarden sp. 652.
Den romerska kyrkan skiljer
strängt mellan P. 1. klerus (se
d. o.) och lekmännen. P. får
genom den högtidliga invigningen
en chara’cter indele1 bilis (se d.
o.). Ss. biktfader är den katolske
P. dessutom en själasörjare
med stort inflytande. I de
evangeliska kyrkorna har termen P.
delvis bibehållits (spec. i Norden),
men åskådningen är en helt
annan : förkunnelsen intar här en
central plats iP:s gärning (P. ss.
”Ordets tjänare”). P. förmenas
icke genom vigningen erhålla
någon magisk förmåga 1. komma i
besittning av någon annan och
högre helighet än ”lekmännen”.
Prästbol, se Prästboställen.
Prästboställen. De efter
reformationen kvarvarande för
prästerskapet avsedda boställena
(jfr Kyrkoegendom) voro i
Sverige av huvudsaki. två slag:
kyrkoherdarnas bostadsboställen,
prästbol, prästgårdar,
och deras löningsboställen,
stommar och anne’xprästbol,
d. v. s. prästbol, som upphört
att vara bostadsboställen, emedan
kyrkoherdetjänsten indragits och
socknen lagts under kyrkoherden
i annan socken för att ss. annex
med denna bilda ett pastorat
(gäll). Bostadsboställena
brukades av prästen själv,
löningsbo-ställena i regel genom av
kyrkoherden tillsatta arrendatorer
(landbor). Småningom började
emellertid (huvudsaki. på 1600-t.)
kapellans- (komministers-)
befattningar att inrättas i mer
betungande pastorat, och härvid
anslogos ofta av kronan hemman
till kapell a’nsbol. I de forna
dansk-norska provinserna funnos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
