Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prästexamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Prästexamen—Prästlön
670
tiden som senare epoker fram till
1866 spelade P. en stor
politisk roll. Genom privilegierna 16
okt. 1723 bekräftades P:s
särrät-tigheter. Enl. såväl 1723 som 1810
års R. O. skulle P. vid
riksdagarna bestå dels av självskrivna
ledamöter (biskopar; från 1778 även
pastor primarius), dels av valda
prästmän, utsedda av sina
kolleger. 1823 fingo även
universiteten och Vetenskapsakademin
representationsrätt i P. I samband
med representationsreformen 1866
ersattes prästernas
ståndsrepresentation med kyrkans
representation i kyrkomötet (se d. o.),
varjämte P. genom § 114 R. F.
tillförsäkrats sina återstående
privilegier, för vilkas upphävande
fordras kyrkomötets samtycke.
Prästexamen, den av 1686 års
kyrkolag föreskrivna prövning,
som av vederbörande domkapitel
skall anställas med den söm söker
inträde i prästämbetet. P. härrör
från en tid, då de blivande
prästerna i allm. icke avlade någon
akademisk teologisk examen och
är nu i stort sett av blott formell
karaktär. Vissa akademiska
lärdomsprov medföra befrielse från P.
Prästfjärden, fjärd i Mälaren,
mellan Selaön och Adelsö. P.
förenar N. och S. Björkfjärdarna.
Prästgård, se
Prästboställen och Prästlön.
Prästkodex, den gängse
benämningen på den yngsta källskriften
i Moseböckerna (se d. o. sp. 271
och Judisk litteratur sp.
236).
Prästkrage. 1.
SeChrysan-t h e m u m. — 2. Se K y r k o
-skrud.
Prästlön. De viktigaste
bidragen till P. ha av ålder utgjorts av
församlingsavgifter. Dessa
utgjordes av gammalt dels av en skatt å
bruttoavkastningen av
jordbruks
näringen (tionde, se
Grundskatt), vartill på 1760-t. kom
tionde av bruk, kvarnar o. d., dels
ock av avgifter för vissa kyrkliga
förrättningar, ss. påskpenningar
1. offer, avgifter för lysning,
vigsel, barndop. Den andra
huvuddelen av prästerskapets inkomster
härflöt från boställena (se
Kyrkoegendom och
Prästboställen) samt kr ono
tionde-spannmål, anslagen ss. ersättning
för vid Gustav Vasas reduktion
indragna boställen
(vederlags-spannmål) 1. ss. understöd. Till
förenkling av de invecklade
reglerna för församlingsavgifterna
fastställdes under 1800-t. av K.
M:t många frivilliga
överenskommelser mellan församlingarna och
deras präster (löne- 1.
pastoralie-konventioner). Ett allmänt
ordnande av lönerna och
löneavgifterna efter detta system
åvägabrag-tes genom Kungl. förordn. 11 juli
1862 (för Sthlm Kungl. förordn.
1 nov. 1872). De löneregleringar,
som därefter för varje pastorat
fastställdes, skulle var och en
gälla under 50 år. Den sista
upphör 1941. Sedan till K. M:ts
förfogande ställts vissa
lönetill-gångar (huvudsaki. boställen och
skogsmedel), som kunde användas
i löneutjämnande syfte, bildades
1868 prästerskapets löner
egle-ringsfond. Dennas huvudsakliga
uppgift var att genom
lönetill-skott utfylla lönerna för svagt
avlönade präster. Av vissa
skogsmedel bildades 1876 de
ecklesiastika boställenas skogsfond, av
vilken en del överförts till
prästerskapets löneregleringsfond och
resten använts för skogliga
ändamål. År 1869 indrogos
krono-tiondeanslagen till statsverket
mot ersättning i penningar till
vederbörande tjänstinnehavare.
— Genom lagstiftningen 9 dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
