Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prästvigning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Prövningsnämnd—Psaltaren
676
Prövningsnämnd, den för varje
län och Stockholms stad tillsatta
nämnd, som har att pröva besvär
över taxeringsnämndernas beslut.
P: s arbete skall vara avslutat
årligen senast 10 okt. (i Sthlm
31 okt.). Ledamöterna, minst 8,
högst 15, utses av länsstyrelsen,
resp. ö. Ä., bland av
taxeringsnämnderna föreslagna personer.
Ordf, är landshövdingen, resp,
över- 1. underståthållaren. Är han
hindrad, väljer nämnden själv
ordf. Kronoombud är
landskamre-raren resp, kamreraren för
upp-bördsärenden. Från P. sändas
taxeringslängderna och P: s
ändringar till häradsskrivare och
magistrater för debiteringens
verkställande. Senast 10 nov. och
i Sthlm senast 20 nov. skola
utdrag av P: s protokoll sändas till
varje skattskyldig, vilkens
taxering varit föremål för
ändringsbeslut. P. utser inom sig en
särskild nämnd av 3 ledamöter med
2 suppleanter att avgöra besvär,
som kunna föreligga till
prövning, innan nästa ord. P.
sammanträder. Besvär över P: s
beslut inlämnas senast 31 dec. hos
länsstyrelsen för att tillställas
Kammarrätten.
Ps., förk. för psalm och för
Psaltaren.
P. S., se P o s t s k r i p t u m.
Psalm (av grek. psalmo’s, till
strängaspel sjungen sång; jfr
P s a 11 e r i u m). 1. Från
Septua-ginta beteckning för sång i
Psaltaren (se d. o.). —■ 2.
Beteckning för de sånger av kyrklig
karaktär, som alltifrån
reformationen sjungas i gudstjänsten av
menigheten 1. brukas till privat
uppbyggelse. Till den lutherska
P:s väsen hör en viss höghet och
värdighet, som skiljer den från
den ”andliga visan”.
Psalmbok, sångbok,
innehållan
de ett kyrkosamfunds psalmer (se
d. o. 2). Bland svenska lutherska
P. märkas Olaus Petris Svenska
songer eller wijsor (1526), den
karolinska P. av 1695 (med
bidrag av bl. a. Spegel och
Svedberg) samt den väsentligen av
J. O. Wallin skapade 1819 års P.
Under senare decennier ha ett
flertal förslag till reviderad P.
utarbetats men utan att vinna
anklang. 1921 tillätos ett antal nya
psalmer vid sidan av 1819 års P.
Psalmfst, psalmdiktare,
psalmsångare. — Psalmisten,
benämning på konung David, som
tillskrivits en mängd bibliska
psalmer.
Psalmo’dikon (av grek. odiko’s,
hörande till sång), ett av prosten
J. Dillner 1830 konstruerat
primitivt stråkinstrument med en
sträng, avsett främst att
ackompanjera psalmsång.
PsaTtare, se P s a 11 e r i u m,
Psa’ltaren (av grek,
psalte’-rion, strängaspel, sångsamling),
den judiska församlingens gamla
sång- och bönbok, i den hebreiska
kanon upptagen bland
”skrifterna” (se Bibel sp. 1432). Enl.
överskrifterna skulle flertalet psalmer
härröra från David och hans tid.
David själv skulle sålunda ha
författat 73, Asaf (1 Krön. 6:39) 12,
Koras söner (se d. o.) 11, Etan
(1 Krön. 6:44) 1, medan 1 psalm
härledes från Mose, 2 från Salomo
och 50 (urspr. 48) äro namnlösa.
Dessa författaruppgifter äro
emellertid, ss. flera omständigheter
visa, mycket sent tillkomna och
sammanhänga tydligen med
judendomens i Krönikeböckerna
kodifierade ohistoriska föreställning
om David och hans tid.
Psalmernas eget innehåll (profetisk
påverkan, motsättningen mellan
fromma och ogudaktiga m. m.)
hänvisar övervägande till tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
