Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykoanalys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Psykoanalys—Psykograf
682
detsamma djupt ingripande
upplevelser. — Psykisk
forskning har i modernt språkbruk,
särskilt genom det 1882 i
England bildade Society for psychical
Research, kommit att
specialiseras till utforskandet av
spiritis-mens och ockultismens företeelser
och därmed sammanhängande
problem, ss. clairvoyance och
telepati. 1909 bildades i Uppsala
på initiativ av S. Alrutz,
närmast för hithörande
forskningsuppgifter, Institutet för
psykologisk forskning i Uppsala.
Psykoanaly’s (av grek, psyke’,
själ), en av J. Breuer och S.
Freud utformad metod att
uppspåra tillståndskomplexer inom
det undermedvetna själslivet,
vilka genom den starka
känslo-betoning, som i upplevelsens
ögonblick beledsagade dem, fortsätta
att göra sig påminta, även sedan
de genom undanträngning
förpassats ur medvetandet nedanför
dess ”tröskel” (jfr P sy
kofysik). De härav vållade psykiska
obehagen anses skola ge med sig,
om man genom P. åter kan få
dem in i det medvetnas regioner
och tvinga dem att i erinringens
ögonblick där urladda sin
känslo-betoning, ”avreagera sig”. Värdet
av denna med P. förbundna
psykoterapi’ är starkt
omdebatterat, liksom även de
till-lämpningar, som gjorts av P.
inom pedagogiken och ss. metod för
drömtydning (se Dröm) 1. ss.
mytologisk och
litteraturpsykolo-gisk forskningsmetod.
Psykofysi’k (av grek, psyke’,
själ, och fy’sis, natur), den
forskning, som söker utforska ”de
lagar, enl. vilka själ och kropp
sammanhänga med varandra”
(Fechner). P. sysslar spec. med
förhållandet mellan retning (se
d. o.) och förnimmelse (se S i n -
nesfysiologi). E. H. Weber
uppställde en lag, enl. vilken den
tillväxt i retningens styrka, som
skall kunna framkalla en nätt och
jämnt märkbar tillväxt i en
däremot svarande förnimmelsestyrka,
för varje sinne har konstant
värde. Fechner (se d. o.) formulerade
lagen så, att förnimmelsestyrkans
tillväxt är proportionell mot
ret-ningsstyrkans logaritm 1. att den
förra tilltar i aritmetisk
progression, om den senare tilltar i
geometrisk. Denna formel har
betecknats som Weber-Fechnerska
lagen. Modern P. har till uppgift
att undersöka detta av Fechner
definierade kvantitativa
sammanhang mellan retningsstyrka och
förnimmelsestyrka, varvid stor
betydelse tillkommer det värde en
retning måste äga för att kunna
åstadkomma en nätt och jämnt
märkbar förnimmelse
(förnimmelsetröskel 1. medvetandets
tröskel). — Psykofy’sisk, som
samtidigt hänför sig till det
andliga och kroppsliga.
Psykoge’nesis (av grek, psyke’,
själ, och ge’nesis, födelse), läran
om den psykiska utvecklingen hos
människan och djuret. — Adj.
psykoge’n användes spec.
inom psykiatrin ss.
karaktäriserande orsakssammanhanget för vissa
sinnessjukdomar ss. väsentligen
varande av psykisk art.
Psykogra’f (av grek, psyke’,
själ, ande, och gra’fein, skriva),
”andeskrivare” 1. p 1 a n s c h e’ 11.
För att vid borddans (se d. o.)
ersätta bokstaveringen med
knackningar har man anordnat en P.
t. ex. genom att på ett papper
uppskriva alfabetet samt låta
”mediet” 1. ”medierna” beröra
ett dricksglas 1. ock en
visarappa-rat, som kan markera
bokstäverna med ett blyertsstift 1. direkt
skriva meddelandena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
