Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykologisk yrkesprövning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Psykologisk yrkesprövning—Psykoteknik
686
na J. M. Baldwin (f. 1861)
(Mental development in the child
and the race, 1896) och E. A.
Kirkpatrick (f. 1862)
(Ge-netic psychology, 1909) m. fl. ha
spec. gjort jämförande studier
över själslivets
utvecklingsstadier hos individ och släkte,
genetisk P. Redan inom den tyska
upplysningsfilosofin hade genom
H. S. Reimarus uppstått en
vetenskaplig djurpsykologi,
vilken under 1800-t. utvecklades
genom C h. Darwin, G. J.
Roma n e s m. fl., inom samtiden
bl. a. av E. W a s m a n n, E.
Thorndike och W. K ö h 1 e r
(f. 1887). — En egenartad
disciplin är studiet av själslivet under
abnorma förhållanden, hos
individer med defekt
sinnesutrust-ning genom blindhet 1. dövhet 1.
båda i förening, hos individer,
försatta i hypnos, samt hos
sinnessjuka. Ss. sidodisciplin till
psykiatrin står patologisk P.,
psykopatologi, företrädd bl. a.
av T h. R i b o t, G.
Stör-ring och B.Gadelius. — P:s
metodik ss. empirisk vetenskap
är baserad på mera omedelbar
iakttagelse av själslivet, på
komparativa studier, ss. inom
genetisk psykologi och psykopatologi,
samt på experimentella
iakttagelser. Experiment alpsykologin
framträdde på allvar på 1800-t.
genom E. H. W e b e r s och G.
Th. Fechners psykofysik på
ett mera spec. område, senare
genom W. W u n d t s fysiologiska
P., i vilken fysiologins
arbetsmetoder mångsidigt tillämpats.
Bland experi mentalpsykologins
övriga märkesmän märkas G. E.
M ü 1 1 e r, A. L e h m a n n och
K. S t u m p f. — En praktisk
1. tillämpad P. har uppstått i
samband med pedagogik,
psykoterapi (jfr Psykiatri och
Psykoanalys) samt
yrkes-rådgivning (jfr
Psykoteknik). — P sy ko 1 o’g, idkare av
psykologin som vetenskap;
kännare 1. skildrare av själslivet. ■—
Psykolo’gisk, som avser
själslivet. ”Det psykologiska
ögonblicket”, rätta stunden för
att verka i ett visst syfte.
Psykologisk yrkesprövning,
se Psykoteknik.
Psykologi’sm (jfr
Psykologi), enl. vissa filosofer en
ståndpunkt, som vill basera hel?
filosofin på psykologi, enl. andra
en strävan att förklara logikens
lagar och etikens samt därmed
jämförliga vetenskapers
värdeomdömen enbart ur psykologiska
förutsättningar, enl. andra en med
subjektivism (se d. o.) 1.
subjektiv idealism likbetydande term.
Psykopati’ (av grek, psyke’,
själ, och pa’tos. lidande),
sinnessjukdom. — Adj.: p s y k o p a’
-tis k. — P s y k o p a’ t, person,
lidande av psykopati. —
Psykopat o 1 o g i’, läran om
sinnessjukdomarna.
Psyko’s (av grek, psyke’, själ),
sinnessjukdom (se d. o.) ; i vidare
bemärkelse upprört
sinnestillstånd med stark mottaglighet för
suggestion (t. ex. masspsykos).
Psykotekni’k (av grek, psyke’,
själ, och te’kne, konst), H.
Müns-terbergs beteckning för
psykologins praktiska användning i
kulturuppgifternas tjänst. Enl.
Münsterberg räknas till P. även
t. ex. pedagogik och psykoterapi,
alltså ej blott discipliner med i
populär mening ”teknisk”
orientering genom sin referens till
industri, handel,
kommunikations-och militärväsen. Språkbruket
har dock avgiort tenderat att
inskränka P. till sistnämnda
områden och att däri se en
arbetsvetenskap. Inom in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
