Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Punsning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Purisjkevitj—Purpur
720
P. bildar stamsubstansen till olika
derivat, ss. urinsyra, kaffein,
tein och. teobromin m. fl. Dessa
ämnen, som ha basisk karaktär,
kallas gemensamt p u r i n b a
-ser. De i derivatens namn
ingående siffrorna beteckna de olika
atomgruppernas ställning inom
purinkärnan (se formeln).
Purisjke’vitj, Vladimir
Mitrofanovitj, f. 1870, d.
1919, rysk reaktionär politiker,
medlem av 2:a, 3:e och 4:e
riks-dumorna, ledare för högerpartiet.
P. var en av ledarna för
mordkomplotten mot Rasputin.
Puri’sm (av lat. pu’rus, ren),
språkrensning, strävan att ur ett
språk utrensa ord av främmande
ursprung. Jfr
Språkriktighet. — Pur i’st, språkrensare.
— Adj.: pur i’stis k.
Purita’ner (av lat. pu’ritas,
renhet), ”renhetsivrare”,
kallades de av strängt kalvinska ideal
fyllda engelska protestanter, som
under Elisabet och följande
regen-ter opponerade mot den
anglikanska kyrkans katoliserande
liturgi och biskopliga författning
och i stället krävde apostolisk
enkelhet och renhet. P. arbetade i
allm. på en presbyterianskt
organiserad nationalkyrka, medan en
radikalare flygel krävde den
enskilda församlingens fullständiga
autonomi (se
Independen-ter). Hårt förtryckta av
statsmakten, utvandrade en massa P.
till Amerika (1620 de s. k.
pil-grimsfäderna; under de följande
15 åren mer än 20,000), under det
andra i hemlandet fortsatte
oppositionen mot konungadömet (se
vid. E n g 1 a n d sp. 1074 ff.) intill
toleransediktet 1689.
Pu’rjo, purjolök, se Lök
sp. 982.
Pu’rkinje, Johannes, f.
1787, d. 1869, tjeckisk fysiolog
och histolog, inrättade som prof,
i fysiologi och patologi i Breslau
(från 1823) Tysklands första
fysiologiska institut (1842). 1850
kallades han till prof, i fysiologi i
Prag. P. var den förste, som
iakttog nystagmus. Han gjorde
viktiga upptäckter inom den
mikroskopiska anatomin, bl. a.
grodd-blåsan i fågelägget,
flimmerrörelse hos epitel, nervernas
axelcylinder, cellerna i hjärtats
ret-ledningssystem (se Hjärta sp.
825), vissa celler i lilla hjärnans
bark. Inom sinnesfysiologin
upptäckte P. bl. a. det s. k. P : s
fenomen, en förskjutning av
ljusförnimmelsens maximum mot
spektrets kortvågiga ända vid
skymningsseende, vilket har till
följd, att t. ex. en röd lapp, som
vid full belysning synes något
ljusare än en blå, vid
skymningsseende synes mörkare än denna.
Purple ore [popl å(r) ] (eng.,
eg. purpurmalm), se K i s b r ä n
-der.
Purpur (lat. pu’rpura, av grek.
por fy’ra), ett under antiken och
tidigare medeltiden (intill
1200-t.) på grund av sin dyrbarhet högt
skattat violett färgämne, erhållet
av purpur snäckor (se d. o.).
Purpur färgnin gen, vars huvudort var
Tyros, bedrevs enl. Plinius på så
sätt, att de krossade snäckorna
upphettades med salt i kittlar,
varefter den klara saften av
djuren användes vid färgningen.
Efter denna upphängdes tyget i
fria luften, varvid färgen
framkallades. 1909 påvisade tyske
kemisten Paul Friedländer, att
P. är identiskt med det redan
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
