Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Puy—Pyhäjoki
726
valde idylliska motiv,
eftersträvar han framför allt en lineär
skönhet, varvid han låter
figurernas linjer klinga samman med
landskapets. Liksom
prerafaeli-terna sökte han sina förebilder i
ungrenässansens konst. Hans
kolorit är vanl. stämd i svala grå
och gröna toner. Hela hans konst
var anpassad för väggmåleriet,
ehuru han arbetade i olja på duk,
och han betroddes också med en
rad dekorativa uppgifter (Den
heliga Genovevas barndom,
Pan-théon, Paris, 1876—98;
Årstiderna i Hotel de Ville, Paris,
1890-t.).
Puy [pui’], sällskap för
odlande av diktning, sång etc. i
Frankrike, framför allt under 1300—
1500-t.
Puy-de-Döme [pui’ da dåm]. 1.
Berg i Frankrike (se d. o. sp.
469). Meteorologisk station. —
2. Departement i mell. Frankrike,
kring Allier. Mineralkällor.
Jordbruk, vinodling. 490,000 inv.
Huvudstad Clermont-Ferrand.
Puy de Sancy [pui’ da saijsi’],
se Frankrike sp. 469.
Puzzle [passl] (eng., eg.
bryderi), läggspel, bestående av ur
ett mönster, en tavla e. d.
utskurna bitar, vilka
sammanblandats och åter skola hopfogas.
Puzzola’n [putså-], (ital.
puzzolano), en trakyttuff. Jfr
Cement sp. 1140.
Puzzuoli [potsoå’-], annan
form för Pozzuoli.
pxt, förk. för pinxit (se d. o.).
Pyat [pia’], Felix, f. 1810,
d. 1889, fransk politiker,
framträdde tidigt ss. socialistisk
agitator och anslöt sig 1848 till de
revolutionära. F. å. lands
förvisad, återvände P. 1870, blev en
av Pariskommunens ledare men
måste efter dess fall åter fly.
Återkommen 1880, fortsatte P.
sin agitation. Deputerad 1888. P.
var även verksam som
skönlitterär, främst dramatisk författare.
Py’dna, forntida stad i s.v.
Makedonien, nuv.
Palaio-Ki-t r o s. Vid P. besegrades landets
siste konung av romarna 168 f. Kr.
Pyeli’t (av grek. py’elos,
bäcken), se Urinorganens
sjukdomar.
Pyemi’ (av grek. py’on, var,
och hai’ma, blod), se
Blodförgiftning.
Pygmalion, i grek. myt.
konung på Cypern, hade skapat
en kvinnobild av elfenben och
förälskade sig sedan i densamma. På
P:s bön gav Afrodite bilden liv.
Pygméer (grek. pygmai’oi,
eg. knytnävstora), urspr. i grek,
myt. ett dvärgfolk, som bodde
långt i s., nu dvärgar i allm.
(ofta i bildlig bet.). Jfr
Dvärgfolk och Människoraser
sp. 513 och 525.
v. Py’hy (h Peu tinger),
Konrad, tysk jurist, en av
Gustav I:s utländska rådgivare. P.
kom 1538 till Sverige, vann
Gustav Vasas ynnest och utnämndes
till ”överste kansler”. I avsikt
att centralisera styrelsen och
befästa konungens makt skapade
han en permanent, kollegial
rådskammare, ”regement srådet”, och
uppdrog finansförvaltningen åt
ett kammarråd. Även
provinsförvaltningen skulle omorganiseras;
början gjordes med Västergötland
genom en ordinantia 1540. P:s
nyordningar väckte häftigt
missnöje; de flesta avskaffades
efter några år. P. ledde 1542 en
beskickning till Frankrike och
avslöt med Frans I ett fördrag av
tvivelaktigt värde, vilket ledde
till hans störtande. P. dog i
fängelse, okänt när.
Py’häjoki, vattendrag i s.
Uleåborgs 1., Finland, mynnar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
