Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pärlor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Pärt—Pörte
772
samt För. Stat., Syd-Afrika och
Australien. I Sverige odlas P.
hu-vudsakl. i s., framför allt i
Götalands kusttrakter. Virket
begagnas i möbelsnickeri o. d.,
svartbetsat som ersättning för
eben-holts. P. angripes bl. a. av
fruktmögel, fruktskorv och
pärongallmygga. — Av kollektivsorter är
knappt någon mer än p e r g a
-m o’ 11 (b e r g a m o’ t t) väl
karaktäriserad; den kännetecknas
av plattrund form. Efter
mognadstiden skiljer man mellan på
träden mognande sommar- och
höstfrukt samt först under
förvaringen mognande vinterfrukt.
Av i Sverige mest odlade sorter
märkas följande.
Sommar-frukt: augusti- och
larsmäss-päron, den senare alltmer
försvinnande, gråpäron, Hovstapäron,
samtliga passande för mell.
Sverige, den gamla västgötasorten
Göteborgs diamantpäron, den
franska Beurré d’Amanlis och den
engelska, till inläggning mycket
använda Williams. Höstfrukt:
höstpergamott, de stora, numera
mindre odlade Bonchrétien, vid.
Bonne Louise d’Avranches,
Espe-rens herrepäron, Moltkepäron och
Noveau Poiteau. Vinterfrukt:
de stora, vackra men mindre
od-lingsvärda Grännapäronen,
Lie-gel 1. amuretter, runda, gröna,
saftiga, samt Lucas, en
kägelfor-mig, gröngul sort med
kanelfär-gade punkter, fin och mycket
hållbar. — Åtskilliga sorter äro helt
självsterila, ss. Moltke- och
gråpäron; de äro för fruktsättning
mer 1. mindre beroende av
pollina-tion från andra, samtidigt
blommande sorter med lämpligt pollen.
P. beskäras allmänt för
erhållande av för fruktsättning och
grenarnas hållbarhet lämplig form 1.
för odling i spaljé o. d.
Pärt (holl. paard, eg. häst),
stående tackling å
klyvarbom-mar, rår m. m.; utgör stöd för
manskapet vid arbete till väders.
Pärt (fi. päre), se Spån.
Pä’rta (fi. päre), lyssticka.
Innan oljelampan och talg- 1.
vaxljusen (jfr Ljusredskap)
kommo i bruk, användes till
belysning torra, späntade stickor, vanl.
av furu, som fästes i väggen 1.
möblerna medelst enkla hylsor 1.
klykor, pärthållare.
Pärtkunta, se Knopar.
Pöbel (av fr. peuple, av lat.
po’pulus, folket), det lägre folket;
pack, slödder.
Pö’hlmann, Robert, f. 1852,
d. 1914, tysk historiker, prof, i
Erlangen 1884, i Basel 1893 och
i München 1900, har utg. talrika
specialarbeten i antik historia
samt handboken Grundriss der
griechischen Geschichte (1896).
Pö’ppelmann, Matthäus
Daniel, f. 1662, d. 1736, tysk
arkitekt. P. var huvudsaki.
verksam i Dresden och utförde där
för August den starke sitt
förnämsta verk, slottet Zwinger
(1711—22), en fantasifull
anläggning i barockstil (se ill. till
Dresden och
Byggnadskonst sp. 862). Bland hans
andra verk märkes
trädgårdsfasa-den till slottet Wilanow vid
Warszawa (se ill. till d. o.).
Pö’rte (fi. pirtti), hus utan
skorsten men med eldstad och
röklucka. I Finland även namn på
bondgårdens dagligstuga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
