Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777 Queen—Quensel 778
urspr. slottskapell från
karo-lingisk tid. Stor
trädgårdsodling och handel med frö. — Q.
befästes av Henrik I i början av
900-t. och var tidvis kejsarnas
residens till på 1200-t. På 900-t.
bildades det riksomedelbara
”jungfrustiftet” Q., som sekulariserades
1803 och förenades med Preussen.
Dess sista abbedissa var Gustav
III:s syster Sofia Albertina.
Queen [koi’n], eng., drottning.
Queen-Anne Style [koi’n ænn
stajl], engelsk möbelstil,
uppkallad efter drottning Anna (1702
—1714) och uppkommen
huvudsaki. genom sammansmältning av
franska och holländska stildrag.
Queenborough [koi’nbro], stad
i grevsk. Kent, s.ö. England,
överfartsort till Vlissingen. 3,000 inv.
Queens [koi’ns], stadsdel i New
York (se d. o. sp. 784 och 791).
Queens County [koi’ns [-kao’n-ti],-] {+kao’n-
ti],+} grevskap i prov. Leinster,
Irländska fristaten. Jordbruk,
får-avel och mejerihantering. 55,000
inv. Huvudstad Maryborough.
Queensferry [koi’nsferri],
namn på tvenne orter å ömse
sidor om Firth of Forth,
Skottland, v. om Leith (se Forth).
Queensland [koi’nskmd], stat
i Australiska statsförbundet.
1,736,500 kvkm. 850,000 inv. Q.
omfattar n.ö. Australien och
gränsar till Nya Syd-Wales i s.,
Nordterritoriet och Syd-Australien i v.
Det genomdras i n.—s. av
bergskedjor (högsta punkt 1,741 m.) ;
v. om dessa utbreda sig gräs- och
sandslätter, och i ö. ligger en smal
kustslätt, Q: s kulturcentrum.
Huvudnäringar äro jordbruk (bl. a.
sockerrör, majs, foderväxter),
boskapsskötsel, bergsbruk (bl. a.
koppar, stenkol, tenn), skogsbruk
och industri. Huvudstad Brisbane.
Queenstowniter [koi’nstaon-
ito], ett slags glasmeteoriter (se
T e k t i t e r).
Que faire? [ko fär], fr., vad är
att göra?
Quelima’ne [kili-], hamnstad
i Port, öst-Afrika, vid Sambesis n.
deltaarm. Stor export. 7,000 inv.
Quelli’nus, flamländsk
bild-huggarsläkt, vars främste medlem
var Artus Q. d. ä., f. 1609, d.
1668. Q., som särskilt betr,
tekniken stod under Berninis
inflytande, är i sin kraftfulla,
sensuella stil en typisk representant för
den flamländska barocken. Hans
huvudverk är den prunkande rika
skulpturutsmyckningen av
rådhuset (nu slottet) i Amsterdam
(1648—55). -— En av hans främsta
medhjälpare där var A r t u s Q.
d. y., f. 1625, d. 1700, hans
brorson och lärjunge, vilken
företräder en mera italienskt färgad stil.
Quem De’us pe’rdere vult,
de-me’ntat, lat., ”den, som Gud vill
förgöra, slår han med vanvett”.
QueneTler [ke-] (fr. quenelles),
små klimpar av fin färs, kokta i
saltat vatten. Användas i soppor
1. som garnityr till andra rätter.
Quennerstedt [kvä’nner ],
August, f. 1837, d. 1926, zoolog,
prof, i Lund 1880—1903,
universitetets rektor 1895—99. Q. deltog
i expeditioner till Spetsbergen
1858 och ishavet omkring Jan
Mayen 1863 samt utgav bl. a.
biologiska och anatomiska arbeten.
Q. ägnade sig på senare år åt
forskningar i Karl XII: s historia,
redigerade ”Karolinska krigares
dagböcker” samt utgav bl. a. Ur
Karl XII :s levnad (2 bd, 1916).
Quensel [kvä’nn-]. 1. Ulrik
Q., f. 1863, läkare, prof, i
patologi och allmän hälsovård i
Uppsala 1902, har bl. a. utgivit
Alkoholfrågan från, medicinsk
synpunkt (1913). — 2. Percy Q.,
f. 1SS1, den föreg:s kusins son,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
