Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quetelet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Quetelet—Quinault
782
s i u s, f. 1634, d. 1719, fransk
katolsk teolog, var 1662—81 ledare
för oratorianernas institut i Paris,
vilket han, misstänkt för kätteri,
måste lämna, flydde 1685 ur
landet och blev med tiden den främste
ledaren för jansenisterna. Q.
utgav bl. a. en fransk övers, av N. T.
med uppbyggliga förklaringar
(1687). Ett antal av hans satser
fördömdes 1713 på tillskyndan av
jesuiterna.
Quetelet [kätlä’], Jacques,
f. 1796, d. 1874, belgisk statistiker
och matematiker. Q. bröt väg för
social-, befolknings- och
kriminalstatistiken. Hans behandling av
genomsnittstalen med betoning av
deras värde för sociologin har
starkt påverkat engelska
sociologer och även varit av betydelse för
biologisk variationsstatistik.
Quetta [koe’tta], huvudstad i
britt. Belutsjistan, vid
Bolanpas-sets n. ände. Starkt befäst; viktig
handelsplats. 49,000 inv.
Quevedo y Villegas [keve’då
i vilje’-], Francisco G 6 m e z
d e Q., f. 1580, d. 1645, spansk
författare och politiker. Q., som
var en utomordentligt produktiv
och mångsidig diktare, är främst
bekant för sina satiriska noveller
Suenos (1607;—27; Drömmar).
Quezaltenango [-[kesaltena’ng-gå],-] {+[kesaltena’ng-
gå],+} stad i v. Guatemala, centrum
för dess handel med
jordbruksprodukter. 30,000 inv.
Quiberon [kibrå’ij], smal
halvö på Bretagnes sydkust,
Frankrike, n. om Belle-ile, bekant
genom en massavrättning av vid
Q. landstigna ”emigranter” 1795.
Quichua [ki’tjoa], se
Indianer sp. 1298, Inkariket och
Forna m e rik ansk kultur
sp. 344.
Quick-lunch [koi’kk lannsj],
eng., hastig lunch.
Quidde [kvi’dde], Ludwig,
f. 1858, tysk historiker och
pacifistisk politiker, 1907—18 liberal
deputerad i Bayern och 1919—20
led. av tyska
nationalförsamlingen. Hans bok Caligula (1894), en
på källforskning stödd skildring
av den romerske kejsaren,
uppfattades som ett maskerat
angrepp på kejsar Vilhelm II och
ådrog Q. åtal för majestätsbrott,
från vilket han dock frikändes.
Quiding [kvi’-], N i 1 s, f. 1808,
d. 1886, jurist och samhällsfilosof,
rådman i Malmö 1847—79.
Förutom juridiska skrifter författade
Q. under pseud. N i 1 s N i 1 s s o n,
arbetskarl Slutliqvid med
Sveriges lag (4 dir, 1871-—76), en
radikal samhällskritik med
anknytning till Platons socialistiska
och kommunistiska samhällsidéer.
Q:s arbete blev mycket bemärkt,
främjade den socialistiska
rörelsen i Sverige och påverkade starkt
Strindberg. Bl. a. gav Q. burskap
åt de före honom av C. J. L.
Alm-quist lanserade termerna
överklass och underklass. — Q:s
dotter A n n i e Q., se Å k e r h i e 1 m.
Quid Sa’ulus i’nter propheTas,
lat., ”vad (har) Saul (att göra)
bland profeterna”. Uttrycket, som
syftar på berättelsen i 1 Sam.
10: 10—12, användes ofta om
någon, som uppträder i en
omgivning, dit han ej hör.
Quie’scat in pa’ce, lat., vile i
frid.
Quimper [käijpä’r], huvudstad
i dep. Finistère, n. v. Frankrike.
Biskopssäte. Katedralen, uppförd
1239—1515, är en av de främsta
gotiska i Bretagne. 20.000 inv.
Quinault [kinå’], P h i 1 i p p e,
f. 1635, d. 1688, fransk
dramatiker, led. av Fr. akad. 1670. Q.
skrev talrika, på sin tid populära,
eleganta, ofta något känslosamma
skådespel samt libretton till
åtskilliga av Lullys operor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
