- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IX. Park-Sagån /
811-812

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

811

Radium

812

Radium. Fotografier av radiumstrålars
banor. Nedtill två a-strålars banor,
starkt förstorade. Observera krökarna
på den övre av dessa.

helium, det sista härstammande
från a-partiklarna. 1 gr. R.
utvecklar per år 164 kbmm. helium.
Genom att i uranmineral
bestämma dels helium-, dels blymängden
ha approximativa beräkningar
gjorts av mineralens ålder. De
äldsta beräknas ha existerat över
tusen millioner år. Värme
utvecklas i ett aktivt preparat, då
strålarna absorberas av preparatet
självt och omgivande väggar. 1 gr.
Ra i jämvikt med närmast
efterföljande produkter alstrar 135
kal. i timmen, varav på Ra självt
kommer 25,1, på Ra Em 28,6, på
Ra A 30,5, på Ra B och Ra C 50,5
kal. Jordskorpan innehåller utom
de sällsynt förekommande, starkt
radioaktiva mineralen nästan
överallt små mängder radioaktiva
ämnen, i medeltal per tusen kg.
bergart 6 gr. U, 0,002 mg. Ra och
16 gr. Th. Detta är en antaglig
orsak till den observerade
tempera

turstegringen mot jordens inre (se
Jordtemperatur). För att
kompensera det värme, som
jorden utstrålar, behövs med nyss
nämnd halt av radioaktiva ämnen
endast ett ytlager av 16—20 km:s
tjocklek. Från radioaktiva ämnen
i jordskorpan diffunderar
emana-tion ut i luften och ioniserar
denna. Samma verkan har också en
från dessa ämnen kommande
genomträngande strålning. —
a-por-tiklarna och atomerna. Bland de
ämnen, som fluorescera starkt, då
de träffas av a-partiklar, är
zink-sulfid 1. sidotblände, där varje
enstaka a-partikel åstadkommer
en ljusblixt 1. scintillation. Såväl
härigenom som på elektrisk väg
har man räknat antalet
a-partiklar och funnit, att 1 gr. rent Ra
per sek. utsänder 3,57 • 1010
a-partiklar, 1 gr. Ra i jämvikt med
Em och aktivt belägg alltså
14,3-1010 a-partiklar. Genom att
sammanställa detta med den
mängd helium, som bildas ur ett
aktivt preparat (se ovan), har man
beräknat Avogadros tal (se
Molekyl sp. 167). a- och ^-partiklars
banor kunna synliggöras genom
kondensation (se d. o.) av
vattenånga på de längs partiklarnas väg
alstrade ionerna. Av C. T. R.
Wil-sons fotografier av strålbanorna
framgår, att a-partiklarna gå rakt
fram utan att påverkas av de
tiotusentals atomer, de
genomtränga. I mycket enstaka fall
uppkommer en skarp krök i banan.
Med stöd härav har Rutherford
uppställt den s. k. kärnmodellen
för atomens struktur (se Atom
sp. 830). De radioaktiva
processerna äga rum i själva kärnan.
Rutherford har även visat, att då
a partikeln kommer i omedelbar
närhet av kärnan av vissa
grundämnens atomer, en
sönderspräng-ning av kärnan kan äga rum,
var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/9/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free